onsdag 4 juni 2014

PMI av matte i nian.

Plus: Jag känner att jag lärde mig mycket. Jag kommer ha användning för det här på gymnasiet.

Minus: Vissa saker fastnade inte helt, t.ex funktioner. Vissa räknesätt har jag också glömt bort lite.


Intressant: När jag började i gruppen så tyckte jag att allt var svårt och jag fattade inte matten alls. Nu så fattar jag det mesta och det tror jag är för att jag har vant mig vid Olles sätt att lära ut.

söndag 18 maj 2014

Säkerhet och risker vid idrott

1. Värma upp och tänja ut muskler så att de är redo för arbete och inte sträcks. Efter träningen kan man stretcha så att musklerna sträcks ut. Om man aldrig stretchar så blir musklerna korta och man blir stel.

2. Se till att alla redskap sitter fast och är säkrade. Om de inte är det kan du falla på dig, med dig, du slå dig eller skada dig på något annat sätt. Om man ska sprinta eller på något annat sätt snabbt anstränga sig så är det extra viktigt att värma upp, annars är det väldigt stor chans att sträcka sig. Om man ska idrotta på hårt underlag så är det bra att ha skor, för den kan ha långsiktiga negativa effekter på ryggraden. På halkigt underlag ska man inte idrotta med bara strumpor, för det är lätt att ramla och skada sig.

3. Den största risken för skada under aktiviteten om man redan gjort allt från punkt 1 & 2 är att man råkar skada andra personer genom en olycka. Exempel på olyckor är t.ex bandyklubba i ansiktet eller springa in i någon. Så var försiktig och medveten om var folk är, och se till att inte hålla på med redskap vid känsliga delar av kroppen.

onsdag 26 mars 2014

Idrottsreflektion

När vi planerade gick det lite segt. Vi hade idéer, men det var svårt att anpassa det vi ville göra till vårt arbetsområde. Till slut hade vi planerat våra 4 lektioner, men vi hade ingen finplanering. När det var dags att göra den så var det bara jag och Carl som kunde vara med och göra den, så den blev inte så noggrann och alla visste inte riktigt vad vi hade skrivit.

När vi gjorde planeringen så tänkte vi att vi skulle ha med redskap och öva så många olika motoriska övningar som vi kunde. Vi valde också lekar som var roliga och som vi inte hade gjort så många gånger.

Vi delade inte upp uppgifterna på något sätt, alla var med på allt. Förutom finplaneringen, men det var bara för att de andra inte kunde vara med.

Lektionerna blev ganska bra och jag tycker att det verkar som att folk fick öva på saker. De två första lektionerna blev lite sämre för att de var korta. Det var de för att vi inte hann plocka fram allt i tid, men jag tror ändå att de blev helt OK. De andra lektionerna tyckte jag gick ganska bra, för att vi hade planerat roliga och bra aktiviteter och vi visste vad vi skulle göra.

Jag tycker att detta arbetssätt är roligt när de andra håller i lektionerna. Jag tycker inte om att göra det själv.

måndag 3 mars 2014

Wilhelm Peterson-Berger

Wilhelm Peterson-Berger var en av de främsta svenska kompositörerna under den nationalromantiska epoken. Han är mest känd för häftena frösöblomster 1-3.
Frösöblomster 1 innehåller åtta stycken musik, Frösöblomster 2 innehåller sex stycken och Frösöblomster 3 innehåller sju. De komponerades på Frösön i Jämtland och är national
romantiska på det sättet att de ska föreställa den svenska sommaren som Peterson-Berger älskade väldigt mycket. Under sitt liv reste han till Tyskland för att studera och vara lärare ett antal gånger, och under en av sina resor dit så besökta han Jämtland och förälskade sig i landskapet. Senare köpte han en sommarstuga där, och efter att ha jobbat i Stockholm så bosatte han sig i sin sommarstuga permanent. Det var där han skrev sina mest kända verk, och han använde landskapet som inspiration.

För att sammanfatta så älskade han sommaren i Jämtland och skrev sina mest kända verk, Frösöblomster på ett nationalromantiskt sätt om den.

En av sakerna som kan ha påverkat honom till att skriva nationalromantiska verk var tiden han spenderade i Dresden i Tyskland. Dresden var en stad med mycket kultur och under den tiden var nationalromantiken en väldigt stor del av kulturen, så han utsattes nog för mycket av den. Det var också på grund av hans resor till Dresden som han förälskade sig i Jämtland och fick inspiration för sin nationalromantik.

fredag 28 februari 2014

PM

PM

Jag har valt att jobba med värmepumpar och hur mycket energi de drar gentemot andra sätt att värma upp huset. Jag har valt att jobba med det för att jag vet att värmepumpar drar mindre energi och jag vill se hur mycket mindre de drar och varför. Jag tror också att det är ett lätt och billigt sätt att minska sin energianvändning, så jag vill se hur sant det är.


Enligt Energimyndighetens undersökningar använder det genomsnittliga svenska huset 56,2% av sin elförbrukning till att värma upp huset. Varmvatten tar 18,8%, alltså tar de tillsammans 75% av hushållets energianvändning. Eftersom att de upptar en så stor del av hushållets energianvändning så skulle det kunna bli en stor förbättring om man hittade ett bättre sätt att värma hus och vatten. Ett sätt att göra det är genom att installera en värmepump. Värmepumpar hämtar värme från luften, berget, ytjorden, grundvattnet eller sjön och pumpar in den i huset. Eftersom att den tar värmeenergi från omgivningarna så tar det mindre energi än många andra uppvärmningsmetoder konverterar elektrisk energi till värmeenergi direkt. Alltså tar värmepumpar energi som finns i närheten medans andra metoder för att värma huset bara använder elektricitet.


Luft/vattenvärmepumpen drar in luft utifrån, drar ut värmen ur den luften och sen skickar den ut den kalla luften igen. Värmen den får från detta använder den för att värma luft och vatten i ditt hus. Enligt Energimyndigheten kan luft/vattenvärmepumpen halvera kostnaderna för värma och varmvatten, men det känns som en överdrift. Fortfarande så måste det vara en stor miljöbesparing, annars skulle de aldrig sagt att den kan spara så mycket. Om det stämmer att de halverar energianvändningen så minskar de hushållets totala energiförbrukning med 37,5%, vilket är enormt bra både för miljön och hushållets ekonomi.


Luft/vattenvärmepumpen funkar dock sämre ju kallare det är där ute, och redan vid 0°C kan man behöva tillsattsvärme för att hålla huset varmt. Detta kan pumpen oftast göra själv, men det tar mer energi och är inte längre en energibesparing. På grund av detta funkar luft/vattenvärmepumpar bäst i södra Sverige, till exempel i Lund passar de väldigt bra då de kan använda utomhusluften nästan hela året runt. Luft/vattenvärmepumpen är ganska dyr och svår att installera, då man måste sätta rör i väggarna så att varmt vatten kan färdas runt i huset. Om detta är ett problem så kan man fundera på att skaffa luft/luftvärmepumpen istället. Luft/luftvärmepumpen är hyfsat billig och väldigt snabb och lätt att installera. Det är för allt man behöver installera är en fläkt inomhus och en fläkt utomhus på andra sidan väggen. För att den ska fungera bra så behöver huset vara plant och öppet så att den varma luften lätt kan sprida sig genom huset. När det är väldigt kallt utomhus så kan man behöva använda sitt gamla värmesystem för att komplettera fläkten. Den beräknas använda 30-50% mindre energi än de flesta andra sätt att värma huset, men det beror på hus plant och öppet huset är och också hur klimatet är. Här i Lund är klimatet ganska milt för det mesta så den bör spara ganska mycket här.

Som en sammanfattning kan jag säga att luft/luftvärmepumpar och luft/vattenvärmepumpar funkar väldigt bra här i Lund. De kostar ganska mycket pengar att installera, men man sparar väldigt mycket på sin elräkning i längden, så efter ett tag har man tjänat igen de pengarna man spenderade på pumpen. Luft/vattenvärmepumpen kan vara svårare att installera eftersom att den är dyr och man måste riva upp väggar för att allt ska funka. Luft/lufvärmepumpen är då ett bra alternativ eftersom att den är billigare och snabb att installera. Man minskar också växthuseffekten om man väljer att köpa en värmepump, eftersom att de använder mindre energi, och om man använder mindre energi så släpper kraftverken ut mindre koldioxid. De kan minska din elanvändning med upp till 37,5%, så om elektriciteten kostar 87,50 öre för en kWh så sparar det genomsnittliga hushållet runt 8000kr varje år.

För att påverka folk till att skaffa en värmepump så kan jag berätta om hur bra de är för miljön och hur de sparar pengar. De flesta vill hjälpa till med att rädda miljön men de tycker ofta att det kostar för mycket pengar, till exempel ekologiskt brukar kosta mer pengar. Om jag berättar på ett säljande sätt hur det inte kostar pengar utan faktiskt sparar pengar åt dem så tror jag att många personer seriöst kommer fundera på att investera i en värmepump. För att hjälpa mig med att övertyga folk ska jag ha en plansch, broschyr eller något liknande. Där kan jag skriva ner fördelarna med en värmepump på ett optimistiskt och säljande sätt så att folk blir övertygade.

Källor:
http://www.vattenfall.se/sv/elpriser-teckna-elavtal.htm, hämtad 2014-02-25. Denna källan tog jag bara elpriser från, och de vet självklart sina egna priser. Därför är den informationen jag tog därifrån pålitlig.


http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Din-uppvarmning/Varmepump/, hämtad 2014-02-25. http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Din-uppvarmning/, hämtad 2014-02-25. Jag anser att den här källan är pålitlig eftersom att det är en svensk myndighet som håller koll på Sveriges eneriganvändning. Sidan uppdaterades för två år sedan men den generella informationen stämmer fortfarande. Priser och effektivitet har antagligen hunnit ändras lite, så därför undviker jag att ta exakta siffror från hemsidan.


värmepump. http://www.ne.se/lang/värmepump, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-02-25. Denna hemsidan går att lita på för att all fakta är granskad av experter så den borde stämma.


http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=20073+, hämtad 2014-02-25. Denna hemsidan borde stämma eftersom att Statistiska Centralbyrån statlig myndighet som oftast jobbar för regeringen eller andra myndigheter. Eftersom att sådana viktiga funktioner i samhället använder dem så måste det vara bra kvalité på deras undersökningar, alltså stämmer faktan antagligen. Eftersom att artikeln är från 31 Oktober 2013 är den väldigt ny och faktan är fortfarande väldigt relevant.

Styckeindelningen är ibland gjord med en tom rad för mycket, det är Blogger som gör det och jag kan inte fixa det.

tisdag 11 februari 2014

Solkraft och vindkraft

Jag ska jämföra två av de mest kända och bästa förnyelsebara energikällorna som vi känner till: Solkraft och vindkraft. 

Solkraft får man genom att man sätter paneler som absorberar solljus och gör om det till energi. 

Vindkraft får man genom stora vindkraftverk. De snurrar i vinden, och den snurren går till en generator som gör rörelseenergin till elektisk energi. 

Fördelar med solkraft: Tar inte på miljön, kommer vara så länge solen finns, enkelt att montera privat på sitt hus. 

Fördelar med vindkraft: Tar inte på miljön, vinden kommer inte ta slut. 

Nackdelar med solkraft: Måste ha batterier för att kunna ge energi på natten, panelerna kostar, solen skiner inte från samma håll hela tiden, så det kan vara svårt att få det till maximal effektivitet. 

Nackdelar med vindkraft: Förstör för fåglar, är fula, låter mycket, inte så effektiva, det blåser inte alltid. 

Likheter: De båda är förnyelsebara och bra för miljön. Skillnader: Solceller ger inte energi på natten, vindkraftverk ger inte energi när det inte blåser. Vindkraftverk stör mer för djur och människor, och är inte lika effektiva.

torsdag 30 januari 2014

Handikappidrott

Handikappidrott är idrott för rörelsehindrade, synskadade, utvecklingsstörda och döva. Det finns många olika grenar och olika grupper inom dessa grenar. T.ex finns det grupper för döva, för blinda, för amputerade, för rullstolsburna osv. Nu för tiden är egentligen den ända gränsen för vilken sport man utövar pengar, dvs att man kan hålla på med vilken sport man vill så länge man har råd med utrustningen som ibland är väldigt dyr.

Riksförbundet för handikappidrott heter Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) och organiserar all handikappidrott i Sverige. De skapades 1969 och har nu 37000 medlemmar varav 20000 är idrottsaktiva.

Det är väldigt bra att vi har en statlig förening som gör det möjligt för funktionsnedsatta att idrotta, och många andra länder har inte det. Jag tycket också att det är bra att det finns flera olika grupper för olika funktionsnedsättningar så att det blir lika stor chans att vinna för alla. Det hade varit ännu bättre om mer pengar sattes till det så att folk som inte har råd med utrustningen kunde få bidrag kan idrotta. Annars kan man också förbättra det genom att ha fler sporter och fler tävlingar.

Källor:

handikappidrott. http://www.ne.se/lang/handikappidrott, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-01-30.

onsdag 29 januari 2014

Branded S.90-91

Minnie Cooper kör inte en Mini Cooper. Hon har en vit Polo och den svänger in till besökarområdet bakom en Mondeo och framför en Yaris. Det finns fyra personer i Mondeon och två i Yarisen. När hon kör in i en plats är hon glad att se flera grupper av personer som lunkar omkring nära fordon, antagligen väntar dem på att receptionen ska öppna. Det är inte riktigt en byggnad, det är en portabel sak, som BajaMaja saker som de har på musikfestivaler, och den står på en förstoring av asfalten utanför fängelsegrinden. Ramper på båda sidorna leder upp till de stängda dörrarna. IN är stencilerat in på räcket vid den närmsta rampen, ut på räcket vid den andra. Två fängelsearbetare lutar på båda sidorna av IN skylten och röker. Ingen av de kollar på parkeringsplatsen, som håller på att fyllas.

För att besöka någon i fängelse behöver man en besökningsorder. Minnie Cooper har inte en sådan, för hon känner ingen som sitter i fängelse. Hon känner ett par som borde göra det, men det är oviktigt. Hon vet att hon inte kan komma in, men det spelar ingen roll, för hon behöver inte det. En eller båda av Gavin Wards föräldrar måste bara komma. Hon vet hur de ser ut, hon hade gott om tid att kolla in dem i rätten. Hon hoppas att de kommer idag, för det är den sjätte dagen på en vecka som hon kommer och kollar. Det är är ett topp-säkerhets fängelse, någon kommer säkert märka henne och utfråga henne. Fem minuter innan receptionen ska öppna driver folk bort mot rampen och bildar en kö. Minnie kollar från förarsätet men ser ingen hon känner igen. Hon har praktiskt taget accepterat att hon måste riskera ett sjunde försök när en gammal röd Polo kör förbi och parkerar i en plats nära henne. Förarens dörr öppnas och Anna Ward kommer ut, och har på sig jackan hon hade på sig under rättegången. Hon ser äldre ut.

lördag 25 januari 2014

Spindeln (matteläxa)


Man ska försöka göra en diagonal linje, för då blir det kortast. Den här vet jag att den inte är perfekt för när han går ner till golvet så går han inte diagonalt.

Här är en helt diagonal linje, så den är kortare. Men det går fortfarande att göra den kortare genom att korsa den korta sidan av rummet istället. Då blir det självklart kortare. 

Här går han den kortaste möjliga vägen, det vet jag för att det är en helt diagonal linje genom hela rummet som går över den korta sidan av rummet. 

Så här ser spindelns färd ut med väggen upprest.


fredag 24 januari 2014

Three questions about Branded

Did Kristy adjust to her new life easily?
Why did Glen let go of Hawthrone's throat when he was strangling him?
Why does Glen treat Will like he does?

måndag 20 januari 2014

Anan

Anna ser sig själv som en duktig oönskad, som gör allt hon kan för att gottgöra sina föräldrars brott så mycket hon kan. Hon är en prefekt, och tycker att hon är riktigt ordentlig och bra för att vara en oönskad. Hon gör allt detta för att hon är övertygad om att hon är en brottslig och hemsk människa, men hon vill ändå bli så bra hon kan så att hon kan få job hos en trevlig person.