PM

PM

Jag har valt att jobba med värmepumpar och hur mycket energi de drar gentemot andra sätt att värma upp huset. Jag har valt att jobba med det för att jag vet att värmepumpar drar mindre energi och jag vill se hur mycket mindre de drar och varför. Jag tror också att det är ett lätt och billigt sätt att minska sin energianvändning, så jag vill se hur sant det är.

Enligt Energimyndighetens undersökningar använder det genomsnittliga svenska huset 56,2% av sin elförbrukning till att värma upp huset. Varmvatten tar 18,8%, alltså tar de tillsammans 75% av hushållets energianvändning. Eftersom att de upptar en så stor del av hushållets energianvändning så skulle det kunna bli en stor förbättring om man hittade ett bättre sätt att värma hus och vatten. Ett sätt att göra det är genom att installera en värmepump. Värmepumpar hämtar värme från luften, berget, ytjorden, grundvattnet eller sjön och pumpar in den i huset. Eftersom att den tar värmeenergi från omgivningarna så tar det mindre energi än många andra uppvärmningsmetoder konverterar elektrisk energi till värmeenergi direkt. Alltså tar värmepumpar energi som finns i närheten medans andra metoder för att värma huset bara använder elektricitet.

Luft/vattenvärmepumpen drar in luft utifrån, drar ut värmen ur den luften och sen skickar den ut den kalla luften igen. Värmen den får från detta använder den för att värma luft och vatten i ditt hus. Enligt Energimyndigheten kan luft/vattenvärmepumpen halvera kostnaderna för värma och varmvatten, men det känns som en överdrift. Fortfarande så måste det vara en stor miljöbesparing, annars skulle de aldrig sagt att den kan spara så mycket. Om det stämmer att de halverar energianvändningen så minskar de hushållets totala energiförbrukning med 37,5%, vilket är enormt bra både för miljön och hushållets ekonomi.

Luft/vattenvärmepumpen funkar dock sämre ju kallare det är där ute, och redan vid 0°C kan man behöva tillsattsvärme för att hålla huset varmt. Detta kan pumpen oftast göra själv, men det tar mer energi och är inte längre en energibesparing. På grund av detta funkar luft/vattenvärmepumpar bäst i södra Sverige, till exempel i Lund passar de väldigt bra då de kan använda utomhusluften nästan hela året runt. Luft/vattenvärmepumpen är ganska dyr och svår att installera, då man måste sätta rör i väggarna så att varmt vatten kan färdas runt i huset. Om detta är ett problem så kan man fundera på att skaffa luft/luftvärmepumpen istället. Luft/luftvärmepumpen är hyfsat billig och väldigt snabb och lätt att installera. Det är för allt man behöver installera är en fläkt inomhus och en fläkt utomhus på andra sidan väggen. För att den ska fungera bra så behöver huset vara plant och öppet så att den varma luften lätt kan sprida sig genom huset. När det är väldigt kallt utomhus så kan man behöva använda sitt gamla värmesystem för att komplettera fläkten. Den beräknas använda 30-50% mindre energi än de flesta andra sätt att värma huset, men det beror på hus plant och öppet huset är och också hur klimatet är. Här i Lund är klimatet ganska milt för det mesta så den bör spara ganska mycket här.

Som en sammanfattning kan jag säga att luft/luftvärmepumpar och luft/vattenvärmepumpar funkar väldigt bra här i Lund. De kostar ganska mycket pengar att installera, men man sparar väldigt mycket på sin elräkning i längden, så efter ett tag har man tjänat igen de pengarna man spenderade på pumpen. Luft/vattenvärmepumpen kan vara svårare att installera eftersom att den är dyr och man måste riva upp väggar för att allt ska funka. Luft/lufvärmepumpen är då ett bra alternativ eftersom att den är billigare och snabb att installera. Man minskar också växthuseffekten om man väljer att köpa en värmepump, eftersom att de använder mindre energi, och om man använder mindre energi så släpper kraftverken ut mindre koldioxid. De kan minska din elanvändning med upp till 37,5%, så om elektriciteten kostar 87,50 öre för en kWh så sparar det genomsnittliga hushållet runt 8000kr varje år.

För att påverka folk till att skaffa en värmepump så kan jag berätta om hur bra de är för miljön och hur de sparar pengar. De flesta vill hjälpa till med att rädda miljön men de tycker ofta att det kostar för mycket pengar, till exempel ekologiskt brukar kosta mer pengar. Om jag berättar på ett säljande sätt hur det inte kostar pengar utan faktiskt sparar pengar åt dem så tror jag att många personer seriöst kommer fundera på att investera i en värmepump. För att hjälpa mig med att övertyga folk ska jag ha en plansch, broschyr eller något liknande. Där kan jag skriva ner fördelarna med en värmepump på ett optimistiskt och säljande sätt så att folk blir övertygade.

Källor:

http://www.vattenfall.se/sv/elpriser-teckna-elavtal.htm, hämtad 2014-02-25. Denna källan tog jag bara elpriser från, och de vet självklart sina egna priser. Därför är den informationen jag tog därifrån pålitlig.

http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Din-uppvarmning/Varmepump/, hämtad 2014-02-25. http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Din-uppvarmning/, hämtad 2014-02-25. Jag anser att den här källan är pålitlig eftersom att det är en svensk myndighet som håller koll på Sveriges eneriganvändning. Sidan uppdaterades för två år sedan men den generella informationen stämmer fortfarande. Priser och effektivitet har antagligen hunnit ändras lite, så därför undviker jag att ta exakta siffror från hemsidan.

värmepump. http://www.ne.se/lang/värmepump, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-02-25. Denna hemsidan går att lita på för att all fakta är granskad av experter så den borde stämma.

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=20073+, hämtad 2014-02-25. Denna hemsidan borde stämma eftersom att Statistiska Centralbyrån statlig myndighet som oftast jobbar för regeringen eller andra myndigheter. Eftersom att sådana viktiga funktioner i samhället använder dem så måste det vara bra kvalité på deras undersökningar, alltså stämmer faktan antagligen. Eftersom att artikeln är från 31 Oktober 2013 är den väldigt ny och faktan är fortfarande väldigt relevant.

Styckeindelningen är ibland gjord med en tom rad för mycket, det är Blogger som gör det och jag kan inte fixa det.

Solkraft och vindkraft

Jag ska jämföra två av de mest kända och bästa förnyelsebara energikällorna som vi känner till: Solkraft och vindkraft. 

Solkraft får man genom att man sätter paneler som absorberar solljus och gör om det till energi. 

Vindkraft får man genom stora vindkraftverk. De snurrar i vinden, och den snurren går till en generator som gör rörelseenergin till elektisk energi. 

Fördelar med solkraft: Tar inte på miljön, kommer vara så länge solen finns, enkelt att montera privat på sitt hus. 

Fördelar med vindkraft: Tar inte på miljön, vinden kommer inte ta slut. 

Nackdelar med solkraft: Måste ha batterier för att kunna ge energi på natten, panelerna kostar, solen skiner inte från samma håll hela tiden, så det kan vara svårt att få det till maximal effektivitet. 

Nackdelar med vindkraft: Förstör för fåglar, är fula, låter mycket, inte så effektiva, det blåser inte alltid. 

Likheter: De båda är förnyelsebara och bra för miljön. Skillnader: Solceller ger inte energi på natten, vindkraftverk ger inte energi när det inte blåser. Vindkraftverk stör mer för djur och människor, och är inte lika effektiva.

Labbrapport: Kondomtest

Labbrapport: Kondomtest

Syfte: Vi ska jämföra och bedöma två Large kondom och två Dotted kondom. Vi ska jämföra storlek, töjbarhet, och hur lätt det är att öppna och priset.  

Material: Två Large kondom, två Dotted kondom, tjockt provrör, mellantjockt provrör.

Genomförande: Öppna kondomerna och prova hur lätta de är att öppna. Sätt large på det tjocka röret och dotted på det smalare, och kolla hur bra de passar. Prova sedan att sätta på dotted på det tjocka och large på de smalare.

Ta kondomerna och testa hur långt du kan dra ut dem på längden och på bredden. Dra och riv i dem för att prova töjbarheten och hållbarheten.

Resultat:

Att öppna dem: Båda var väldigt enkla att öppna, de öppnades av att vi bara drog lite i förpackningen.

Sätta på provrören: När vi satte på dem på provrören märkte vi att båda var ungefär samma längd men large var aningen bredare. Båda passade ändå bra och det var ingen märkbar skillnad när de väl satt på.

Töjbarhet: Båda gick att töja till ungefär samma längd, men large gick att göra lite bredare.

Priset:

Kondomtyp	Pris	Pris/Kondom
Pasante Dotted (12)	79,00kr	≈6,6kr
Kimono Textured (12)	105,00kr	8,75kr
Billy Boy Dotted (3)	39,00kr	13kr

Kondomtyp	Pris	Pris/Kondom
Pasante Large (12)	79,00kr	≈6,6kr
Skins Extra Large (12)	59,00kr	≈5kr
Glyde Maxi (10)	79,00	7,9kr

Slutsats: Skillnaden på olika kondomsorter är inte så stor. De båda passar på samma former och är lika lätta att öppna och är svåra att ta sönder. Båda verkar vara väldigt bra kondomer eftersom att de är lätta att öppna, lätta att sätta på och går inte sönder lätt. Priset är också likt, det beror mer på tillverkaren än det beror på vilken sort det är. I slutändan verkar båda vara lika bra och de är väldigt lika varandra.

Undersökning om abort

Totalt antal deltagare: 24

Frågan var: Borde en man få välja att kvinnan ska göra abort om det är hans barn och det förändrar hans liv på ett negativt sätt. 

Svaret är inte lika självklart som jag trodde, och tjejer var lite mer tveksamma om vad de tyckte, vilket visar på att de tycker lite mer synd om mannen eller så är killarna lite rädda för att se ut som om de inte gillar jämställdhet. Jag är inte säker på om detta händer just i denna frågan, men jag tror att det händer i vissa frågor. Annars kan det helt enkelt bero på att kvinnor och män inte ser abort från samma perspektiv. 

Frågor om fett och proteiner och temapaket ''Vad vet du om mat och människan?''

18. Värme, dämpa stötar, lagra energi.
19. För att det ska räcka tills de kan skapa egen energi.
20.
21. omättad har en dubbelbindning, fleromättad har två eller fler.
22. För att man kan få viktiga vitaminer och annat som man måste ha.
23. Kokosfett, Mjölkfetter och fett i nötkött.
24. Fiskfett, Rapsolja, solrosolja.
25. Stärkelse och gelatin.
26. Transfetter
27. De skapar inte lika mycket kolesterol i blodet.
28. Det härdas genom att det reagerar med väte och det görs för att det varar längre.
29. Jag kan använda stärkelse eller gelatin. Detta är ett nyttigare alternativ. Jag kan reagera det med väte, det blir onyttigare eftersom att jag härdar det och dubbelbindningarna försvinner.
30. Enzymer, bygger kroppen, antikroppar, hormoner.
31. Hemoglobin
32. Aminosyror
33. Kväve, svavel fosfor.
34. Kött, fisk, mjölk, ägg, baljväxter
35. Den innehåller alla nödvändiga aminosyror
36. Viktiga proteiner kan koagulera och förstöras.

1. Emalj.
2. 32.
3. I godis, potatis och grönsaker.
4. Stärkelse.
5. Bukspottkörteln.
6. Saltsyra.
7. Proteiner.
8. 1,5-2.
9. I kött, ost och ägg.
10. Tolvfingertarm. 
11. Tunntarm.
12. Finfördela fett så att kroppen kan ta upp det.
13. Galla och bukspott.
14. I njurarna.
15. Salter och vatten tas upp av kroppen. 

Frågor om fotosyntes, cellandning och kolhydrater

E: Vilken är klorofyllets roll i fotosyntesen och cellandningen?
E-C: Varför hade fotosyntesen och cellandningen inte funkat om vi andades in koldioxid och växterna andades in syre?
E-C: Varför är det dåligt att äta mycket enkla sockerarter snabbt men inte like dåligt att äta mycket sammansatta sockerarter?
C-A: Vad finns det för fördelar och nackdelar med kors sätt att bryta ner cellulosa? Hur hade det funkat om vi hade något liknande system, så att vi kunde bryta ner dem?

Robotdagbok

Idag har vi programmerat roboten att köra rakt fram och sedan svänga 180°. Det var väldigt enkelt att få den att köra framåt, man bara drar in en ruta och kör programmet, för rutorna står automatiskt på ett program för att köra rakt fram.

Dra bara kugghjulen till det rutiga fältet för att lägga in en ruta. 

Här väljer du vad rutan ska säga till roboten att göra. 

Så här. 

Nästa uppgift var att få den att svänga 180°. Detta var lite svårare eftersom att roboten är väldigt känslig och den gjorde lite konstiga saker. Vi försökte först att göra så att bara ett hjul snurrade, och det skulle snurra 180°.

Men det funkade inte riktigt, jag tror att det var för att vi fick bara det hjulet att snurra 180°, inte hela roboten. Dessutom så körde den inte likadant varje gång, jag tror att det är på grund av det lilla hjulet som svänger som det vill.

Sedan provade vi en annan sak. Istället för att hjulet skulle köra ett visst antal grader, så provade vi att programmera hjulet att rotera en gång. Detta funkade bra, med lite varierande resultat på grund av det lilla hjulet. Det funkade mycket bättre, längst ner är en video om hur det gick. I videon så kör den inte helt rakt, som jag förklarade innan.

Tips: Var beredd på att försöka om och om igen för att få perfekta resultat.
Om något inte funkar och du har provat allt, försök att lösa problemet på ett annat sätt, till exempel kan du byta ut sekunder mot rotationer eller ändra på styrkan.
Tänk på att det lilla hjulet kan förstöra allt, det hatar dig.
Olika robotar kan ge dig olika resultat, för de är inte alla byggda helt symmetriskt och perfekt.



15-03-2013

Idag gjorde vi ett räddningsuppdrag där vi skulle rädda Christer Fuglesang (legogubbe). Vi fick inte provköra innan, vi fick bara använda måtten som vi hade skrivit ner tidigare. När vi skulle köra 143cm för att rädda honom så åkte vi 27cm för långt, så att han dog. Detta hände för att måtten vi hade skrivit ner inte riktigt stämde, och för att när våran robot stannar så hoppar den till lite. Efter att vi dödade honom så fick vi försöka så mycket vi ville, och då lyckades vi med ungefär 2cm för kort. På det försöket körde vi 5 sekunder på 71 styrka.

Här är en video av ett av våra mer lyckade uppdrag. 

19-03-2013

Idag skulle vi köra i en fyrkant. Detta gjorde vi genom att lägga in en loopfunktion som vi sade åt att upprepa fyra gånger. Där i lade vi en funktion som körde framåt en rotation och en som snurrade 170 grader. Eftersom att vi lade dem i en fyra gångers loop så gjorde den det fyra gånger, alltså körde den i en fyrkant.

Eftersom att robotarna inte är helt perfekta tog det ganska många försök, men vi klarade det genom att ändra lite smått på olika saker.

Här är en video av roboten.


2013-04-19

Idag har vi programmerat roboten att känna v tryck. Först fick vi lägga till en trycksensor.

Så här ser den ut.

Den ska ligga över själva knappen,  och när roboten kör in i väggen så trycks knappen in. 

När knappen trycks in så stannar roboten, enligt programmet. Det ser ut så här:

Först kör den oändligt ända tills den registrerar tryck. Då stannar den. 

Så här ser det ut när man programmerar trycksensorn. 

När vi provade programmet så fungerade det perfekt. Det gjorde det för att det är ett väldigt lätt program där saker inte behöver vara exakta, så små fel gör ingenting. Den körde in i väggen, och sedan stannade den. Nedan finns en video av detta. 

Kuben Hemsida

Här är min hemsida om luftballonger!

Labbrapport Estrar

Labbrapport - Estrar

Syfte: Vi ska framställa tre olika estrar och se vad de luktar.

Material: 6 provrör, 4 bägare, 3 organiska syror (ättiksyra, acetylsalisylsyra, smörsyra), 2 alkoholer (metanol, butanol) , svavelsyra

Genomförande: Häll cirka 2 cm alkohol i ett provrör och 2 cm syra i ett annat, enligt tabell nedan. Blanda dessa två i en bägare och tillsätt några droppar svavelsyra. Låt stå cirka 10 minuter och häll sedan blandningen i en bägare med kallt eller ljummet vatten. Lukta! 

Resultat: 

Vi fick inte till särskilt bra dofter, men andra grupper fick det. Vätskorna såg ut precis som innan. 

Slutsats: När man blandar olika alkoholer och organiska syror får man fram olika estrar med olika dofter. Estrar är organiska ämnen som luktar starkt, inte har någon färg och kan användas som doft eller smakämnen i till exempel godis eller läsk. De finns även i frukter, vilket gör att frukter smakar som estrar, men estrar smakar inte som frukter. 

Felkällor: Vi hade ingen timer på blandningen, så de kanske inte stog och reagerade med varandra tillräckligt länge. Vi mätte inte heller upp exakta mängder, så blandningarna kanske inte var perfekta. 

Förbättringar: Nästa gång kan jag sätta en timer på mobilen så att jag vet när blandningarna är färdiga. Jag kan även vara mer noggrann med mängden av alkohol och syra. 

Internet schema

Jag ska jobba med internet.
Jag ska redovisa genom en keynote.
Schema:
1: samla fakta
2. samla fakta
3. sammanställa
4. sammanställa
5. keynote
6. keynote

Ljudtabell

Fågelskelett

De flesta fågelskeletten är väldigt anpassade för att flyga. Frambenen har gjorts om till vingar och de har inte längre några fingrar. Bröstbenet är väldigt stort för att flygmusklerna ska kunna sitta fast. Dessutom är många ben ihåliga så att de inte blir för tunga och inte kan flyga. 

Människoskelett

Människan har 206 ben i kroppen. Dessa utgör ungefär 20% av våran kroppsvikt. Till skillnad från fåglarna så har vi ben som är anpassade för att kunna gå med rak rygg och benen är också väldigt tåliga jämfört med fåglar. 

Slutsats 

Människor och fåglar har för det mesta samma ben, men de är formade och anpassade för olika saker. 

Klackarna i taket mot benskörhet

Du kan dansa tillbaka din benmassa med Line Dance. Line Dance stärker båda skelett och ditt humör.

’‘Det är avslappnande, frigörande och roligt’’ sade Britt Inger Ärlebo, som är 49 år och bor i Umeå. Britt har dansat i tre år och mår jättebra. ’‘Mina värden för bentäthet ligger över det förväntade. Ändå äter jag varken kalktabletter eller dricker mjölk’’, säger hon.

Britt är en typisk Line Dancer. ,. En kvinna i medelåldern. Att dansa Line Dance på ett led är en jättebra motion, till och med för de som hatar att motionera, tycker Britt. Britt, som är ordförande för Svenska Country Western Dance Association, hoppas att Line Dance ska bli lika stort i Sverige som buggen är. 

Man tror att Line Dance förebygger Benskörhet. I en studie i Umeå ska man följa hundra personer, där de flesta är kvinnor. Vissa är redan bensköra. I studien mäter man också fettmängd, muskler och helt allmänt hälsan. 

Men varför är Line Dance bra för skelettet? Jo, för att när man stampar i golvet så belastar man skelettet från alla håll. Dessutom åker vibrationer upp längst skelettet, så därför stärks det på andra ställen också. Sen så är också skaderisken väldigt liten. Därför passar Line Dance också för äldre personer. 

Tidningsartikel sammanfattad

Forskare vid Sahlgrenska Akademin säger att träning vid 20-års åldern kan minska benskörhet. 

Forskarna säger att en tidigare forskning har visat att träning innan och under puberteten är viktig för att skelettet ska utvecklas. 

Nu har de gjort en ny forskning som visar att träning i 20-års åldern också förbättrar skelettet. 

De följde 833 19-åringar under fem år. De berättade hur mycket de tränade och i slutet av testet så kollade forskarna deras bentäthet. 

Forskarna kom fram till att de som tränar mycket mellan 19 och 24 års ålder får mer bentäthet i höften, ländryggen, armen och underbenet.

De som övade mindre fick mycket svagare skelett. 

I ett meddelande från Sahlgrenska akademin står det att varannan kvinna och var fjärde man  någon gång i livet får en benskörhetsfraktur. 

http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/allmanmedicin/unga-man-tranade-sig-till-starkt-skelett/

För att få ett starkt skelett är det väldigt viktigt att belasta det så att man ger det en anledning att bygga på sig. Denna belastning måste pågå under hela livet, så det är alltså ingen idé att vila skelettet i form. Ett bra sätt att belasta skelettet är att styrketräna. Grunden till ett starkt skelett lägger vi redan som barn. Upp till 90 procent av benmassan grundläggs de tjugo första åren och vi har i bästa fall det starkaste skelettet någon gång i trettioårsåldern. Efter det förlorar kvinnor årligen. När kvinnans östrogenproduktion avtar ökar förlusten av benmassa med 1 - 4 procent per år. De första tio åren efter att östrogenproduktionen har försvunnit kan förlusten öka med 10 - 20 procent.

1. Linedance
2. Gå i trappor
3. Bollspel med vändningar som tennis och fotboll
4. Dagliga promenader

1. Utan skelett hade vi varit en kötthög. (P)

2. Dom minsta benen sitter i örat. (P)

3. Blodådror finns in skelettet. (E)

4. Inne i benen finns benmärg. (E)

5. Vissa djur har skelett som är hål fyllda med vätska. (A)

6. Människan har 206 ben i kroppen. (A)

7. 20% av våran vikt är ben. (P)

8. En vuxen människa har utvecklat 350 ben men många har växt ihop (P)

9. Några människor har extra revben och några saknar ett. (E)

1. I benen finns det både röd och gul benmärg. (E)

Källor:

sv.wikipedia.org/wiki/skelett   2012 03-21

www.ne.se/enkel/skelett   2012 03-21

www.ne.se/lang/skelett   2012 03-21

sv.wikipedia.org/wiki/Människans_skelett   2012 03-21

1 Gör inga övningar på gympan så som att rulla huvudet 360° om du inte har övat på det. Gör bara 180° övningar för att inte skada dig i början.

2 Ät näringsrik mat.

3 Motionera regelbundet.

4 Ät mycket D-vitamin och drick mjölk för att få ett starkt skelett.

5 Kör försiktigt så att du inte krockar och knäcker något ben.

6 När du blir äldre så är det extra viktigt att inte trilla för då så har du enklare att bryta något.

7 Om man slår till benet när man är ung så finns det risk att man kan få en bula av ben på skenbenen, vilket kan göra jätteont när det skaver. Då kan du sätta på ett band så att det inte ”glider” utan ligger tätt ihop.

8 Att få tobak i sin kropp är inte bra för skelettet för då blir det snabbare skört.

9 I San Fransisco så testade man att smörja in sig med en salva som innehöll lite nitroglycerin och det gjorde att skelettets hårdhet ökade mycket. Biefekten var dock att många fick svår huvudvärk.

10 Har du Osgenesis Imperfecta så ska du absolut inte belasta ditt skelett för mycket för då går det av.

Skelettsjukdommar

Osteogenesis imperfecta

Det är en sjukdom som är ärftlig. Alltså att om dina föräldrar har det så kommer du troligtvis också att få det. Men 35% får det från mutationer som inte kommer från föräldrar. 

Dom med sjukdomen kan inte skapa bindväv vilket gör att skelettet inte kan bli starkare än vid födseln. Detta gör att skelettet blir mer och mer skört ju större man blir. En av symptomen kan också göra så att du blir kortare eller att ditt skelett växer fel. Du kommer kanske då också att höra sämre eller att få blåmärken lättare.

Dom med dom svåraste formerna av sjukdomen kan dö när dom är spädbarn medan dom som har lindrigaste formen kan leva ett normalt liv med bara lite mer benbrott.

Du kan märka den genom att titta på dina ögonvitor. Har du sjukdomen så är dina ögonvitor blåa.

Benskörhet

tjenare!

koka vatten labbrapport

Koka vatten

Syfte: Vi skulle koka vatten och kolla temperaturen. 

Material: 

Bägare

Brännare

Trefot

Nät till trefot

Vatten

Termometer

Utförande: Vi hällde vatten i bägaren. Sedan satte vi nätet på trefoten och bägaren på nätet. Vi satte en termometer i vattnet. Sist så satte vi på en brännare under vattnet.

Resultat: 

Tid	Temperatur
1min	26°C
2min	40°C
3min	51°C
4min	64°C
5min	74°C
6min	81°C
7min	88°C
8min	94°C
9min	95,5°C
10min	97°C
11min	101°C
12min	101°C
13min	102°C

Slutsats: Vattnets kokpunkt ligger vid 100°C och kan inte bli varmare. Detta vet vi för att det kokade vid 100°C och blev inte varmare. (Det syns på resultatet att det blev 101°C, men det var för att termometern nuddade glasbottnen som kan bli varmare än 100°C)

Felkällor: I början så hade vi en termometer som inte visade riktigt rätt temperatur. Termometern nuddade också glasbottnen, som inte hade exakt samma temperatur som vattnet. 

Brännaren kunde ha stängt av sig ibland. 

Man kan ta fel på tiden. 

Förbättringar: 

Man kan ha flera termometrar.

Man kan ha en timer för att mäta tiden. 

REGNBÅGE 2.0 + Optimus Prime! (labbrapport omgjord)

REGNBÅGAR (och färgfilter)

Syfte: Syftet med laborationen var att se vad som händer när man för vitt ljus genom ett prisma.

Materiell: 

Prisma

Lampa

Lins +10

Spänningslåda

Sladdar

Lodrät spalt

Spalthållare

Optisk bänk

Rött färgfilter

Blått färgfilter

Vit yta

Prismabord

Muffar

Utförande: På optisk bänk: Sätt lampan på 0, +10 linsen på 10, lodrät spalt på 15 och prismabord på 23. Sätt sedan prisman på prismabordet. Sätt på lampan, så att den lyser in i linsen, genom spalten och in i prisman. Snurra sedan på prismabordet tills ljuset reflekteras igenom prisman och ut på den vita ytan. Då borde det komma en regnbåge. Testa också att sätta färgfilterna framför regnbågen. 

Resultat: Det kommer en regnbåge på den vita ytan. När man sätter färgfilter framför så blir det blått eller rött, beroende på vilket filter man tar. 

Slutsats: Det blir regnbågar för att vitt ljus består av alla färger, men när det kommer genom prismat bryts det upp till alla färger. När man sätter färgfilter så blir det samma färg, för att det är den enda färgen som kommer igenom filtret, resten absorberas in i filtret. 

Felkällor: Lampan kan ha gått sönder, prisman kan ha varit repad. Den vita ytan kan ha varit fel nyans av vit så att färgerna på ytan blir lite fel. Den vita ytan kanske inte var slät, så att alla färger inte kommer fram. Man kanske satte upp optikbänken fel. 

Förbättringar: Man kan säkerhetskolla att väggen är rätt färg och form. Kolla också prisman och lampan så att de är hela. Kolla också så att optikbänken är rätt. 

Vitt ljus + färgfilter + prisma labbrapport

REGNBÅGAR (och färgfilter)

Syfte: Syftet med laborationen var att se vad som händer när man för vitt ljus genom ett prisma.

Materiell: 

Prisma

Lampa

Lins +10

Spänningslåda

Sladdar

Lodrät spalt

Spalthållare

Optisk bänk

Rött färgfilter

Blått färgfilter

Vit yta

Prismabord

Muffar

Utförande: På optisk bänk: Sätt lampan på 0, +10 linsen på 10, lodrät spalt på 15 och prismabord på 23. Sätt sedan prisman på prismabordet. Sätt på lampan, så att den lyser in i linsen, genom spalten och in i prisman. Snurra sedan på prismabordet tills ljuset reflekteras igenom prisman och ut på den vita ytan. Då borde det komma en regnbåge. Testa också att sätta färgfilterna framför regnbågen. 

Resultat: Det kommer en regnbåge på den vita ytan. När man sätter färgfilter framför så blir det blått eller rött, beroende på vilket filter man tar. 

Slutsats: Det blir regnbågar för att vitt ljus består av alla färger, men när det kommer genom prismat bryts det upp till alla färger. När man sätter färgfilter så blir det samma färg, för att det är den enda färgen som kommer igenom filtret, resten absorberas in i filtret. 

Koöga labbrapport

Syfte: Syftet med labben var att se vad som som fanns i ett koöga och se alla delarna där i.

Materiell: 

Koöga

Pincett

Skalpell

Sax

Bricka

Plasthandskar

Utförande: Ta skalpellen och skär upp hornhinnan så att det blir ett öppet hål in till ögat. Då så kan man gräva omkring lite och få ut linsen. Sedan trycker man lite på ögat till hela glaskroppen kom ut. Efter det vände vi ut och in på ögat för att se vad som fanns där.

Resultat: Allting gick bra och vi fick fram alla delarna och det som fanns på insidan av ögat var näthinnan, med blinda fläcken och gula fläcken på.

Slutsats:  Koögat var uppbyggt på samma sätt som ett människoöga, och har samma delar. Den enda skillnaden var att näthinnan var olika färgad. 

Plutopresentation

Värma magnesium/tenn

Tenn/magnesium

                                                                                              2011-10-6

Syfte: Syfet med laborationen är att undersöka två metallers egenskaper samt vad som händer när man upphettar dem.

Materiel: 

Magnesium

Tenn

brännare

smältskopa

tändstickor

vatten

vanna

nät

Utförande: 

Tenn: Fyll en vanna med mycket vatten. Lägg en tennbit i smältskopan och håll över lågan. När tennet är smält, häll försiktigt det smälta tennet i vattnet.

Magnesium: Håll magnesiumet med degeltången över brännaren. Se till att du har ett tätt nät eller skål över magnesiumet.

Resultat: 

Tenn: Tennet smälte till en flytande form efter en stund. När vi hällde det i vattnet så blev det fast igen.

Magnesium: Magnesiumet började lysa stark och blev vitt. Det föll sedan ner i skålen.

Slutsats: 

Tenn: När tenn upphettas så smälter det till flytande form och när det kyls ner stelnar det. 

Magnesium: När magnesium upphettas så brinner det och det sker en kemisk reaktion. Det vita som var kvar var aska. 

Hur mycket socker finns det i en banan?

Hur mycket socker finns det i en banan?

Syfte: Syftet med labben är att ta reda på om vi kan få ut sockret ur en bananbit och se hur mycket socker det finns i den.

Hypotes: Min hypotes är att det finns ungefär 7% socker i våran bananbit.

Materiel: 

E-kolv

bägare

vatten

banan

trefot

nät

brännare

mortel

våg

filterpapper

tratt

spatel

Utförande: 

1. Väg er banan. Skriv upp vikten i gram
2. Finfördela bananen med en mortel och blanda ut med lite vatten.
3. Filtrera blandningen
4. Koka bort vattnet med hjälp av brännare
5. Väg sockret+bägaren

Resultat: 

Undersökandet visade att det fanns 0,94% socker i en banan, men vi lyckades inte får igenom så mycket av bananen, så jag skulle tro att det fanns ungefär tio gånger så mycket  socker som tabellen visar.

Slutsats: Vi lyckades få ut sockret ur bananen. Jag tror inte att vi kan lita på hur mycket socker vi fick i tabellen. Det tror jag för att vi bara lyckades få ut lite av bananen på grund av att det tog för lång tid att filtrera. Jag tittade på internet och andras rapporter och såg att det fanns ungefär 10% socker i bananen.