Anan

Anna ser sig själv som en duktig oönskad, som gör allt hon kan för att gottgöra sina föräldrars brott så mycket hon kan. Hon är en prefekt, och tycker att hon är riktigt ordentlig och bra för att vara en oönskad. Hon gör allt detta för att hon är övertygad om att hon är en brottslig och hemsk människa, men hon vill ändå bli så bra hon kan så att hon kan få job hos en trevlig person.

Uppsats om mitt språk

Hur funkar svordomar och slang och när kan man använda dem?

Många tycker att språket är en del av sin identitet och jag håller med. Olika personer pratar olika och genom det så kan man ta reda på lite hur de är. Till exempel med svordomar. Om någon svär väldigt mycket så kan man kanske fatta att de är arga, eller är frispråkiga eller någonting liknande. Jag tycker att svordomar är ganska bra när man använder dem vid rätt tillfällen och riktar de inte mot personer på ett taskigt sätt. När jag sitter och spelar och kanske blir sur för att spelet inte funkar så kan jag svära lite, och genom att göra det så förmedlar jag mina känslor till spelet på ett väldigt bra sätt. Men man får ändå akta sig för hur och när man svär. Jag kan exempelvis inte kalla en klasskamrat en hora när jag pratar med mina föräldrar, för de gillar inte att jag svär och gillar ännu mindre att jag svär åt folk. 

En sak som jag också använder som har en del likheter med svordomar är slang. Dessa måste man också akta sig för när man använder, så att det inte blir några missförstånd. Slang är bra för att man kan använda det av många olika skäl. Man kan använda det för att korta ner språket (som på rasten när vi spelar king out så kan man säga ska vi ’‘waila’’ istället för ’‘ska vi byta plats i kön?’’) men det kan också användas för att förmedla känslor, genom att man använder lite grövre ord och sådant. Slang är också en del av språkliga identitet. På slangen någon använder så kan man ofta räkna ut vilken sorts personer någon har som kompisar, men kan få veta lite om personens uppväxt och personens liv helt allmänt. Det är möjligt eftersom att man hela tiden plockar upp ny slang från personerna som man pratar med och är i närheten av. 

Själv använder jag slang och svordomar mycket när jag spelar spel eller pratar med mina kompisar. Som ett exempel så kan jag säga:

-Jävlar vilken feedad Dragon Knight! Vi måste fan chain stunna honom för att han ska dö.

Här så använder jag slang för att det ska gå snabbare att säga, och i min kompisgrupp så skulle alla tycka att jag låter fånig om jag säger all den slangen på svenska. Jag uttrycker också att jag är väldigt missnöjd med det genom att lägga till ’‘jävlar’’ och ’‘fan’’. 

I den här texten så har jag pratat om att jag inte kan svära eller använda alla svordomar och slang när jag pratar med vem som helst. Bara vissa grupper med folk skulle tycka att det var okej och bara vissa skulle förstå min slang. När man pratar på ett speciellt sätt med vissa personer så kallas det en sociolekt. Det finns hur många olika sociolekter som helst. Det kan det göra eftersom att de är som dialekter som man bara pratar med vissa folkgrupper. Om jag pratar med mina kompisar så kan jag ju svära och använda en massa slang, som jag redan har förklarat. Men om jag pratar med mina föräldrar så gör jag inte alls det, utan då så försöker jag prata på ett fint sätt. Och om jag diskuterar en skoluppgift med en lärare så försöker jag använda svåra ord och låta smart så att de kanske ger mig en bättre bedömning. Jag tror att sociolekter existerar för att människor vill passa in och bli socialt accepterade och därför anpassar de sitt språk efter personerna som de kommunicerar med. Om man inte anpassar sitt språk så kan man bli ogillad och utstött för att folk tycker att man är stötande eller dum. Det kan uppstå missförstånd eller bråk vilket gör att kommunikationen inte funkar särkilt bra. 

Som en slutsats kan jag väl säga att svordomar och slang är väldigt lika varandra, då de båda kan användas för att förmedla känslor och de säger mycket om personen som använder dem. De används bara i vissa sociolekter för att det funkar inte att prata hur som helst med alla. Det kan uppstå missförstånd och konflikter och det vill man inte för då funkar inte språket så bra. Sociolekter handlar också om att passa in med personerna man pratar med för att man vill bli socialt accepterad. Det finns mycket mer till språket än vad man tänker sig!

Petter och Erik boksak

AJAJAJA klicka här nu!

Kuben Hemsida

Här är min hemsida om luftballonger!

Vi som ser på - problem, hur den slutar mm.

Problemet är att Andreas har lämnat gruppen, att de måste gå omkring och spela på ett bröllop utklädda till dvärgar och att de känner sig väldigt töntiga och har tjejproblem. Andreas är ett problem för att han var den coola killen i gruppen, så nu ser de ännu töntigare ut. Bröllopet är ett problem för att de vill inte och Fille hade inte berättat för dem så de är ganska sura på honom. Att de ser töntiga ut gör de för att det inte är särskilt coolt att gå runt med sina instrument hela tiden, och då kan de aldrig få tjejerna de drömmer om.

Huvudpersonen spelar en stor roll, för hela boken handlar om hans liv. Han spelar ingen stor roll i någon annans liv, för han är ganska passiv och är inte jättesnäll eller taskig mot någon.

Jag har ingen aning om hur boken kommer sluta, för det händer inte särskilt mycket, boken berättar bara om vad som händer och den berättar ingenting om vad som kommer hända i framtiden.

Erik och Petter läsförståelse v.2 2013

1. Koldioxid 2. Heterotrofa 3. De släpper ut med koldioxid. 4. Socker. 5. Koldioxid 6. Det höjer värmen så att glaciärer kommer smält och havsnivån höjs så att vissa länder hamnar under vatten. 7. Vi får energi från solljuset och så värmer det. 8. Att solljuset skiner på den så att den kan producera energi. 1. a) skogsavverkning i stor skala på jorden. 2. c) de är facktermer. 3. a) det som sker händer hela tiden. 4. A, F, G, För att texten handlar om hur koldioxid och växthuseffekten tillsammans med människor och djur påverkar planeten. 5. Om man ska öära sig om växthuseffekten och om man ska argumentera om växthuseffekten. 6. b) att kort förklara en svårt begrepp.

läslogg 5, Den hemlighetsfulla ön

De lyckas bota den galna mannen de hattar på ön Tabor, och han bosätter sig med dem. Sedan anfaller pirater, men de lyckas vinna över piraterna. De träffar på en kapten som heter Nemo, men han sticker, för han har ingenting att leva för. Sedan uppstår en vulkan på ön, och den sprängs i bitar så att bara en liten klippa finns kvar av ön. De tror att de kommer dö, men innan Nemo hade dött så hade han lämnat ett meddelande som berättade om var gruppen fanns, så nu kommer ett skepp och räddar dem. De använder Nemos skatt för att köpa land i Amerika, och skapar en blomstrande koloni där. Sen tog boken slut.

Läslogg 5, den hemlighetsfulla ön

Gruppen hittar en kista med verktyg och vapen, och en apa flyttar in hos dem och blir en del av gruppen. De inreder sin grotta, odlar vete och tobak, och Bygger en båt. Med båten seglar de till en näraliggande ö, där de blir överfallna av en människa som har tappat förståndet. De tar med honom hem och försöker hjälpa honom.

Deckare

Här är min deckare: https://docs.google.com/document/d/19iR9Qe5AbWJUXfjezY5JVMyRSYyObSbn4iw12brUW0Y/edit

Den hemlighetsfulla ön, läslogg 4

Gruppen hittar en stor och perfekt grotta att bo i. De tillverkar sprängmedel för att tömma en sjö, och de hittar ett gigantiskt monster som sedan blir dödat av någonting okänt. Det verkar fortfarande som att det går lite onaturligt bra för dem, men jag tror att det är så för att författaren snabbspolar och tar bara med delarna när gruppen gör något stort framsteg.

Den hemlighetsfulla ön, läslogg 3

Gruppen hittar mer mat, bygger en ugn, gör en smedja och gör verktyg. Det har inte hänt så mycket, men det verkar som att det går lite onaturligt bra för dem. När de är hungriga hittar det mat, när de kommer på att de behöver verktyg hittar de lera, stenkol och järnmalm så att de hur lätt som helst kan göra bra verktyg. Detta gör boken lite tråkig, eftersom att det inte blir någon utmaning för gruppen. Men detta kanske bara är för att författaren skippar delarna när det går dåligt, för att boken inte ska bli för lång.

Den hemlighetsfulla ön, läslogg 2

Gruppen har väldigt mycket tur, för det hittar och dödar flera dussin småfåglar och tre hönor, som de grillar och äter. Men när de kommer tillbaka efter en jakt så har havet stigit upp i deras grotta så att elden släcks och deras mat spolas bort. Sedan hör de Cyrus hund skälla, så de följer den och hittar Cyrus i en grotta. Cyrus är medvetslös, och när han vaknar är han säker på att han inte tagit sig till grottan själv, men de hittar fotspår ledande upp till grottan som matchar hans. De struntar i det och går tillbaka till deras grotta. Där lyckas Cyrus göra ny eld genom att göra ett göra ett bränningsglas av två klockor och vatten. Sedan hittar de mer mat och går för att upptäcka ön.

Den hemlighetsfulla ön, Läslogg 1

Boken handlar om fem personer som är fångar under det amerikanska inbördeskriget. Dessa personer är Cyrus Smith, som är en väldigt skicklig ingenjör och uppfinnare, och han är gruppens största tillgång. Han har en ''negertjänare'' som heter Nab och som älskar sin mästare, för att han behandlar Nab bra. Det finns Pencroff, som är en matros, och det finns Harbert, som är i sina tonår och är väldigt bra på allt som har med naturen att göra, så han kan t.ex hjälpa till med att hitta ätbara växter och djur. Den sista medlemmen är Mr. Spillet, som är en journalist.

Boken handlar om när de fem försöker fly från en stad de är fångade i genom att ta en luftballong. Det blir orkan, och de kraschar på en öde ö, och förlorar Cyrus, som är deras ledare. Ön de landar på är stor och har stora skogar, fina stränder, gigantiska klippor och verkar vara ganska tropisk. De lyckas göra ett skydd i en stenformation och gör en brasa där inne. Det är väldigt litet, men har flera olika rum och blir varmt och vindskyddat.

Kalle var en vanlig pojke som levde ett vanligt liv. Han var 10 år, ganska kort och hade brunt och rufsigt hår. Han var ganska äventyrlig av sig, gillade att drömma sig bort och han gillade verkligen att rita. En dag när han kom hem från skolan så ville han rita lite. Så han satte sig ner och började rita på ett stort papper. Det han ritade var en kamp mellan det goda, som var en samling människor som bara ville leva ett enkelt liv, och det onda, som var en mörk fläck som strömmade över landet och gjorde allting mörkt. Han satt och ritade länge, och till slut så somnade han.

Han vaknade på morgonen, men när han vaknade så var ingenting som vanligt. Allting var tvådimensionellt! Han märkte också att allting verkade vara ritat på papper, till och med han. Kalle blev jätterädd, hemskt förtvivlad, och ledsen, för han tänkte att man inte kunde leva så och därför skulle han dö.

Kalle ville bara springa bort, men när han försökte så märkte han att han bara kunde springa åt två håll: höger och vänster, för att välden han hade kommit till var ju tvådimensionell. Förtvivlat sprang han åt höger. Kalle sprang och sprang, tills han krockade i någonting. Han ramlande ner på marken, men när han tittade upp så såg han en tjock gammal gubbe. Gubben hade ett jättestort grått skägg, en blå rock och en hög hatt.

Gubben tog Kalle i handen och drog upp honom.

-  På väg någonstans? frågade gubben. 

-  Jag satt bara hemma och ritade, sen så somnade jag och vaknade här! Jag vill komma hem till min familj! skrek Kalle förtvivlat. 

-  Du måste vara pojken i min dröm, sade gubben. 

-  Jag ska hjälpa dig komma hem, men först måste du hjälpa oss här i Flipside, sade gubben. 

•  Följ med mig, sade gubben.

Tillsammans gick de in i någon sorts papperstad med hus av papper. De kom till ett litet hus, där de gick in.

Huset var mysigt. Det fanns en eldplats, ett par stolar och en säng. Det var allt som fanns i huset, men det kändes ändå väldigt mysigt, kanske på grund av den varma lukten Kalle kände. Gubben berättade för Kalle att han hette Gråskägg på grund av sitt stora gråa skägg. Gubben sade att han kunde skicka hem Kalle, om Kalle hjälpte till att besegra deras fiende, greve Bleck. Gråskägg sade att för att besegra greven så behövde Kalle använda det kraftigaste vapnet av alla. Detta vapen var en enkel penna. Så, på order av Gråskägg, började Kalle sin resa åt vänster.
Kalle gick en lång stund och till slut kom han till någonting som nästan var svart. Kalle var rädd, men han gick ändå in i mörkret. Då så hoppade ett hundliknande monster ut ur mörkret. Det fällde Kalle och ställde sig ovanpå honom. Kalle var säker på att han skulle dö nu, men i en sista desperat rörelse så stack han pennan i monstrets ansikte. Han märkte att monstret började hoppa undan, så Kalle försökte rita ännu mer i monstrets ansikte. Han ritade en clownnäsa på monstret, och till Kalles överraskning blev monstret en clown. 

Efter att ha gått genom mörkret väldigt länge, så kom han fram till en svart borg. Han såg inget sätt att komma in genom porten, så han satte sig för att fundera. Han satt länge och tänkte men till slut så gav han upp. Arg för att han inte skulle kunna komma hem så tryckte han sin penna mot porten. Då öppnade sig ett litet hål. Han hade kommit på hur han skulle öppna porten! Han ritade ett hål på porten och gick in genom det.

När han kom in i borgen så såg han att i mitten av borgen så fanns det ett litet ljus som höll på att kvävas av mörkret. Kalle tänkte gå fram till ljuset, men sedan kom en man flygande med sin lie.
- Du kommer aldrig kunna rädda dina kompisar, dåre! sade mannen.

- Och vem är du då? frågade Kalle.
- Jag är Greve Bleck! svarade mannen.
Med ett sving med sin mörka lie så kom två hundmonster till hans sida. Kalle började rita olika saker på dem så att de blev till en massa ofarliga saker. Men greven trollade bara fram fler och fler. Kalle gjorde sitt bästa för att rita på dem, men hans arm började bli trött. Då fick han en idé! Han kunde väl bara rita egna saker. Så han ritade en jätte, men den blev skuggig och mörk och försökte döda Kalle istället. Det verkade som att greven kunde kontrollera alla levande varelser där. Då fick Kalle en till idé. Han ritade en jättestor bur över alla monster och greven. Sedan så ritade han en trappa upp mot ljuset, som nästan have kvävts helt av mörkter nu. Innan trappan var färdig så tog hans penna slut. Han behövde hoppa sista biten. Han hoppade mot ljuset och tryckte in pennan i det. Det kom en explosion av ljus och sedan så vaknade Kalle i sitt eget rum.

Kalle sprang ut till sin mamma och pappa och sade att han var så glad att se dem, för han trodde att han aldrig skulle få se dem igen. De tittade oroligt på varandra, lite som om deras barn var konstig i huvudet. Sedan så såg Kalle sin syster. Han gick fram och kramade henne och sade att han var jätteglad att se henne.

- Wierdo. sade Kalles syster till honom.

Skapelseberättelser

Likheter

Guden/gudarna skapade världen själva. 

De bildade båda himlavalvet. 

De är båda nerskrivna som berättelser. 

Skillnader

Det står hur många dagar det tog för gud. 

Gud skapar olika saker olika dagar. 

I bibeln skapades inte allting från en död jätte.

I bibeln fanns det ingenting innan. 

Det tar 7 dagar att skapa världen i bibeln.

Det står inte hur lång tid det tar att skapa världen i Voluspa.

Världen skapas av tre personer i Voluspa

Världen skapas av en person i bibeln.

Världen skapas av ett lik av en jätte.

Gud skapar världen av befallningar.

Slutsats: De är väldigt olika, och i Voluspa så är det ganska mycket mer våldsamt. I bibeln så skapar gud alla saker genom att bara säga det, medan i Voluspa så bygger de hela världen av en död jätte. 

Mål keynote

Här är videon

http://www.youtube.com/watch?v=Ei6KElIMlwk

Propagandafilm

Här är filmen: http://youtu.be/8Am0BfrPLMI

Radioprogram

Radiomindmap

Diskussionsfrågor

Diskussionsfrågor

• Skulle du beteckna din bok som en ungdomsbok? Motivera ditt svar samt ge konkreta exempel som belyser dina åsikter.

Jag skulle beteckna min bok som en ungdomsbok, för de två huvudpersonerna är ungdomar, så det är lättare för ungdomar att leva sig in i boken. En annan anledning är för att de två ungdomarna har drömmar om att bli något stort när de blir vuxna, vilket ungdomar kan känna igen sig i. Språket är ganska enkelt jämfört med vuxenböcker. De gillar dessutom samma flicka. Den sista anledningen är att det är en fantasybok, och det är inte så många vuxna som läser fantasy. 

• Vad kännetecknar en bra bok? Rada upp kännetecken och kommentera om dessa finns i den bok du läst.
• Det ska vara bra beskrivningar, så att man kan leva sig in lättare. Detta tyckte jag att boken gjorde ganska bra. Den gjorde det inte lika bra som t.ex Eragon eller Harry Potter gjorde, men det var ändå så att man kunde leva sig in i boken.
• Den ska vara spännande. Boken var spännande vid några tillfällen, men vissa delar av boken saknade spänning.

• Hur är språket i din bok? Förstår du alla ord? Finns det många beskrivningar? Ser du bilder i ditt inre? Välj gärna ut ett stycke ur texten som du tycker är ett bra ”bevis” för något av det du kommenterat om språket.

Jag tycker att språket i boken är väldigt enkelt. Det är inga väldigt komplicerade meningar och inte så många svåra ord, som det är i t.ex sagan om ringen-böckerna. 

Den hade ganska bra beskrivningar. De var inte jättenogranna beskrivningar, men det var istället ganska många beskrivningar. 

• Svensklärare brukar påpeka att dramaturgin i en berättelse är viktig. Det ska finnas en inledning där personer och ”problem” presenteras, därefter följer en upptrappning av ”konflikten” innan berättelsen når sin höjdpunkt för att sedan avslutas. Följer din berättelse denna kurva, eller avviker den från detta mönster? Ge konkreta exempel ur din bok.

Boken följer denna kurvan ganska mycket, men det finns några undantag. Den börjar lågt ner på kurvan, men sedan går den uppåt väldigt snabbt, för att de kommer till ett land där allting är övergivet och de hittar fienden där. Sedan går det ner lite igen, när de kommer tillbaka till hemlandet och det är ganska lugnt där. Sedan så blir det väldigt spännande när den sista stora striden kommer, och precis när de vinner den så slutar boken.