Kvinnor inom Judendomen
Judiska församlingen i Malmö säger att kvinnor och män är jämställda inom judendomen, men de säger också att de har olika uppgifter. De säger att kvinnans roll mer handlar om att ta hand om hemmet och barnen, vilket visar att de inte alls är jämställda, utan förväntar sig att kvinnor ska vara hemmafruar. Judarna kanske tycker att det är jämställt, men för mig som en ateist verkar det inte alls vara jämställt. Ortodoxa kvinnor har också hatt eller sjal för att bevisa att de är gifta. Jag tänker att det visar på att de ska vara männens ägodelar, eftersom att de måste bevisa att de är gifta.
Men nuförtiden är det inte lika dåligt för kvinnor. Det finns en stor grupp som heter International Council of Jewis Women som har ungefär en miljon medlemmar från 42 länder. Den förespråkar politisk, social och religiös jämställdhet. Särskilt i USA och Israel finns det många fler liknande grupper som vill nå samma mål. Resultatet av dessa grupper är att kvinnor har många fler rättigheter, de kan till exempel bli rabbiner och de kan läsa upp Tora eller leda gudstjänster. Även om detta mest händer i liberala synagogor eller andra mer fria varianter av judendomen är det fortfarande ett stort steg framåt och kan hjälpa väldigt mycket över hela judiska världen.
För att sammanfatta så var judendomen förr i tiden ganska negativ mot kvinnor, men nu så vill de flesta judar ha jämställdhet och de jobbar aktivt mot det målet.
Kvinnor inom Hinduismen
Länge har Hinduismen varit en mandominerad religion, men precis som Judendomen håller det på att ändras. Liksom i Judendomen var kvinnor objekt som tillhörde männen, och de skulle stanna hemma och ta hand om barnen. Till skillnad från Judendomen var det väldigt vanligt att kvinnor giftes bort mot sin vilja. I Manus lag står det inget om att kvinnor är mindre värda, men det står inte heller någonting om deras rättigheter, men det står saker om mannens rättigheter. . Manus lag beskriver endast hur kvinnans relation till mannen bör vara.
Liksom i Judendomen finns det organisationer som vill ha mer jämställdhet inom Hinduismen. Man stoppar giftemål mot kvinnans vilja, ger dem större möjlighet för utbildning och låter fler kvinnor bli religiösa ledare. Detta har gjort så att Hinduismen och hela Indien har blivit mer jämställt. Dock så är det fortfarande så att många kvinnor är mindre värda, så mer arbete behövs definitivt göras om man vill nå jämställdhet.
För att sammafatta så är hinduismen väldigt lik judendomen i kvinnosynen. Precis som judendomen så var det förr i tiden inte alls jämställt men nu håller det på att förbättras. Den ända skillnaden är att hinduismen inte har kommit lika långt eftersom att det finns väldigt gamla och fasta traditioner i deras kultur, som till exempel att man gifter bort kvinnor. Dessa saker är lite svårare att ta bort helt, men framsteg görs ändå.
Judisk vardag
Judar börjar inte leva som en riktig jude förrän killar uppnår bar mitzva eller tjejer uppnår bat mitzva. Detta händer vid 13 år för killar och 12 för tjejer. Den judiska vardagen beror väldigt mycket på hur troende man är och vilken gren av judendomen man tillhör. Ortodoxa judar lever ett helt annat liv med olika ritualer, regler och bönder som de måste följa och göra varje dag. Mer liberala judar påverkas mest bara av några enstaka bönder och högtider som mest är som jul eller påsk här i Sverige, det vill säga att de mest är trevliga eller festliga högtider som man firar.
Ortodoxa judar följer den judiska lagen till punkt och pricka, och sätter ofta sina barn i religiösa skolor där de får studera judendomen. Man använder ofta inte saker som bil och elektricitet under vissa högtider och viss teknologi använder man inte alls. Detta gör så att de lever lite gammaldags och har ofta gamla och väldigt konservativa synvinklar på livet. Andra ortodoxa judar vill vara lite mer moderna och bosätter sig i städer oftare. De utnyttjar också saker som Internet och andra uppfinningar som inte är förbjudet i den judiska lagen.
Ultraortodoxa judar lever ofta helt utan teknik, klär sig gammaldags och lever på ett gammaldags sätt. De är extremt konservativa och negativa till ny teknik och nya ideologier. Ultraortodoxa judar lever mycket som de kristna amish som lever i USA och Kanada, då de lever utan teknik, är konservativa och lever avskilt från resten av samhället.
För att sammanfatta så skiljer sig judisk vardag från andra personer på det sättet att man följer en massa olika regler varje dag, men det är regler som vissa följer lösare än andra.
Hinduistisk vardag
I hinduism delar man in folk i fem klasser. Klasserna kallas kast och är egentligen olagliga, men de följs ändå mer eller mindre i hela Indien och andra hinduistiska länder. Desto högra kast man har desto mer rättigheter och värde har man i samhället. Kasten är ingenting man kan jobba sig upp genom, utan man måste födas in i dem. Kvinnor kan dock gifta sig in i ett högre kast, men inte i ett lägre.
Kasten är som följande:
1. Brahman. De är mest värda och bäst, och deras yrke består oftast av att vara präst.
2. Kshatriya. De är näst bäst och är ofta landsägare, politiker och krigare. De kan jämföras men den forntida svenska adeln.
3. Vaisyas. De är ofta handelsmän eller hantverkare, men det verierar väldigt stort.
4. Sudra. De är bönder och tjänare, och är väldigt lite värda då de får jobba hårt och länge för att få mat på bordet.
5. Kastlösa (Daliter). De är inte värda mycket, och står utanför alla andra i samhället. De är ofta väldigt fattiga och får göra jobb som anses vara orena, som bryter som religionens och samhällets regler eller sociala normer. Andra kast vill inte vara med dem, eftersom att de är orena.
Vardagslivet är inte likadant för alla kast, men ofta så följer de olika kasten olika regler eller normer. De högre kasten brukar vara mer noggranna med att vara vegetarianer och vara ‘’rena’’ genom att inte bryta olika normer och regler. Någonting som alla kast försöker göra är att göra goda gärningar, stora eller små för att uppnå moksha, när själen befrias om man slipper återfödelsen. Det är en stor del av en hindus vardag att göra goda gärningar, be och lära sig, så att när man dör ska man kunna uppnå moksha eller i alla fall födas in i ett högre kast så att man kan få ett bättre liv när man återföds.
För att sammafatta så är samhället indelat i olika delar, och dessa delarna lever olika bra liv och följer reglerna olika strängt. Som i judendomen följer man reglerna olika löst, men i judendomen har man inte olika klasser på folket.
Judendomens påverkan på samhället
Det är svårt att hitta källor som berättar om judendomens påverkan på samhället, men jag kan dra vissa slutsatser utifrån det jag har skrivit än så länge.
Judendomen har påverkat samhället genom att den har infört olika högtider, traditioner och regler, men inte mer än vad man förväntar sig. Samhället är inte så annorlunda från andra länder i judedominerade länder, eller oftare delar av städer eller byar.
Hinduismens påverkan på samhället
Till skillnad från judendomen så har hinduismen påverkat samhället enormt mycket. Den har gjort så att hela samhället är baserat på olika kast och så att det är standard att gifta bort flickor. Det gör att samhället blir indelat i grupper som är olika värda och har olika många mänskliga rättigheter. Det den har gjort är väldigt dåligt enligt mig, men det som är bra är att det håller på att förändras och försvinna, med organisationer och individuella personer som säger nej till systemet och kämpar mot det.
Källor:
