tisdag 28 maj 2013

Wordcloud Stonecold

I copied a page of the book and wrote down the most important words a few more times. 

fredag 24 maj 2013

Frågor om fett och proteiner och temapaket ''Vad vet du om mat och människan?''

18. Värme, dämpa stötar, lagra energi.
19. För att det ska räcka tills de kan skapa egen energi.
20.
21. omättad har en dubbelbindning, fleromättad har två eller fler.
22. För att man kan få viktiga vitaminer och annat som man måste ha.
23. Kokosfett, Mjölkfetter och fett i nötkött.
24. Fiskfett, Rapsolja, solrosolja.
25. Stärkelse och gelatin.
26. Transfetter
27. De skapar inte lika mycket kolesterol i blodet.
28. Det härdas genom att det reagerar med väte och det görs för att det varar längre.
29. Jag kan använda stärkelse eller gelatin. Detta är ett nyttigare alternativ. Jag kan reagera det med väte, det blir onyttigare eftersom att jag härdar det och dubbelbindningarna försvinner.
30. Enzymer, bygger kroppen, antikroppar, hormoner.
31. Hemoglobin
32. Aminosyror
33. Kväve, svavel fosfor.
34. Kött, fisk, mjölk, ägg, baljväxter
35. Den innehåller alla nödvändiga aminosyror
36. Viktiga proteiner kan koagulera och förstöras.

1. Emalj.
2. 32.
3. I godis, potatis och grönsaker.
4. Stärkelse.
5. Bukspottkörteln.
6. Saltsyra.
7. Proteiner.
8. 1,5-2.
9. I kött, ost och ägg.
10. Tolvfingertarm. 
11. Tunntarm.
12. Finfördela fett så att kroppen kan ta upp det.
13. Galla och bukspott.
14. I njurarna.
15. Salter och vatten tas upp av kroppen. 

onsdag 22 maj 2013

Uppsats om mitt språk


Hur funkar svordomar och slang och när kan man använda dem?

Många tycker att språket är en del av sin identitet och jag håller med. Olika personer pratar olika och genom det så kan man ta reda på lite hur de är. Till exempel med svordomar. Om någon svär väldigt mycket så kan man kanske fatta att de är arga, eller är frispråkiga eller någonting liknande. Jag tycker att svordomar är ganska bra när man använder dem vid rätt tillfällen och riktar de inte mot personer på ett taskigt sätt. När jag sitter och spelar och kanske blir sur för att spelet inte funkar så kan jag svära lite, och genom att göra det så förmedlar jag mina känslor till spelet på ett väldigt bra sätt. Men man får ändå akta sig för hur och när man svär. Jag kan exempelvis inte kalla en klasskamrat en hora när jag pratar med mina föräldrar, för de gillar inte att jag svär och gillar ännu mindre att jag svär åt folk. 

En sak som jag också använder som har en del likheter med svordomar är slang. Dessa måste man också akta sig för när man använder, så att det inte blir några missförstånd. Slang är bra för att man kan använda det av många olika skäl. Man kan använda det för att korta ner språket (som på rasten när vi spelar king out så kan man säga ska vi ’‘waila’’ istället för ’‘ska vi byta plats i kön?’’) men det kan också användas för att förmedla känslor, genom att man använder lite grövre ord och sådant. Slang är också en del av språkliga identitet. På slangen någon använder så kan man ofta räkna ut vilken sorts personer någon har som kompisar, men kan få veta lite om personens uppväxt och personens liv helt allmänt. Det är möjligt eftersom att man hela tiden plockar upp ny slang från personerna som man pratar med och är i närheten av. 

Själv använder jag slang och svordomar mycket när jag spelar spel eller pratar med mina kompisar. Som ett exempel så kan jag säga:
-Jävlar vilken feedad Dragon Knight! Vi måste fan chain stunna honom för att han ska dö.
Här så använder jag slang för att det ska gå snabbare att säga, och i min kompisgrupp så skulle alla tycka att jag låter fånig om jag säger all den slangen på svenska. Jag uttrycker också att jag är väldigt missnöjd med det genom att lägga till ’‘jävlar’’ och ’‘fan’’. 

I den här texten så har jag pratat om att jag inte kan svära eller använda alla svordomar och slang när jag pratar med vem som helst. Bara vissa grupper med folk skulle tycka att det var okej och bara vissa skulle förstå min slang. När man pratar på ett speciellt sätt med vissa personer så kallas det en sociolekt. Det finns hur många olika sociolekter som helst. Det kan det göra eftersom att de är som dialekter som man bara pratar med vissa folkgrupper. Om jag pratar med mina kompisar så kan jag ju svära och använda en massa slang, som jag redan har förklarat. Men om jag pratar med mina föräldrar så gör jag inte alls det, utan då så försöker jag prata på ett fint sätt. Och om jag diskuterar en skoluppgift med en lärare så försöker jag använda svåra ord och låta smart så att de kanske ger mig en bättre bedömning. Jag tror att sociolekter existerar för att människor vill passa in och bli socialt accepterade och därför anpassar de sitt språk efter personerna som de kommunicerar med. Om man inte anpassar sitt språk så kan man bli ogillad och utstött för att folk tycker att man är stötande eller dum. Det kan uppstå missförstånd eller bråk vilket gör att kommunikationen inte funkar särkilt bra. 

Som en slutsats kan jag väl säga att svordomar och slang är väldigt lika varandra, då de båda kan användas för att förmedla känslor och de säger mycket om personen som använder dem. De används bara i vissa sociolekter för att det funkar inte att prata hur som helst med alla. Det kan uppstå missförstånd och konflikter och det vill man inte för då funkar inte språket så bra. Sociolekter handlar också om att passa in med personerna man pratar med för att man vill bli socialt accepterad. Det finns mycket mer till språket än vad man tänker sig!

fredag 17 maj 2013

Frågor om fotosyntes, cellandning och kolhydrater

E: Vilken är klorofyllets roll i fotosyntesen och cellandningen?
E-C: Varför hade fotosyntesen och cellandningen inte funkat om vi andades in koldioxid och växterna andades in syre?
E-C: Varför är det dåligt att äta mycket enkla sockerarter snabbt men inte like dåligt att äta mycket sammansatta sockerarter?
C-A: Vad finns det för fördelar och nackdelar med kors sätt att bryta ner cellulosa? Hur hade det funkat om vi hade något liknande system, så att vi kunde bryta ner dem?

måndag 6 maj 2013

Utvärdering av piroger

Jag ska göra Piroger med kött/quornfärsfyllning, s.235 i HK-boken. Jag ska också göra Äppelsallad, s. 246 i HK-boken. 

Inköpslista:

Salladsdressing
2 tsk äppelcidervinäger
2 tsk olivolja
2 tsk vatten

Äppelsallad
1 äpple
1/2 paprika
1 tomat

Piroger

4 msk matfett
1 dl mjölk
1/4 pkt jäst
3 krm salt
2 krm peppar
1 ägg
2 1/2 dl vetemjöl
1/2 gul lök
150 g köttfärs
2 msk tomatpuré
1 vitlöksklyfta

Arbetsplanering

1. Gör pirogdegen, låt den jäsa.
2. Gör pirogfyllningen, lägg i den i degen och låt jäsa.
3. Gör salladen.
4. Grädda piroger i ugnen.
5. Diska och duka.
6. Servera! 

Pris:
31,66kr
15,83kr/portion

Utvärdering av måltiden

Piroger

Jag tyckte att måltiden var väldigt enkel att laga. Jag trodde att det skulle vara svår att göra på grund av att man måste göra deg som måste jäsa och förberedas, men det var faktiskt enkelt. Resten var bara att steka köttfärs, vilket är enkelt. Själva tillagningen gick snabbt, men de skulle vara inne i ugnen i en kvart, så den totala tiden var lite längre än den aktiva tiden. 

Pirogerna såg fina ut, med bra form och fin färg. Brödet blev lyckat, för det jäste mycket så det blev mjukt och luftigt med en krispig yta. Inuti så var köttfärsen helt okej, men ganska smaklös. Nästa gång så ska jag nog krydda lite med lite starkare kryddor för att få mer smak på det. Det blev två piroger var, vilket var bra för det var inte för lite men det blev inte någonting över. 

Sallad

Salladen var god men det blev lite för mycket dressing, så jag ska nog göra halva satsen nästa gång. Jag tänkte ha med morötter i salladen för att ha rotfrukter i rätten som matcirkeln säger att man ska, men min gäst var allergisk mot dem så jag hoppade över det. Annars var det ganska bra och tillräckligt mycket. 

Mina två största råvaror

Köttfärs

Köttfärs är malet kött. Det är Sveriges mest sålda köttprodukt och används till en massa olika rätter. Det finns olika sorters färs som passa till olika saker. T.ex mager nötfärs kan passa till hamburgare medan blandfärs med 70% när och 30% gris kan passa till köttbullar, köttfärssås och grytor. När man köper köttfärs ska man vara noga med att det är rätt köttinnehåll och att den är färsk. Man ska också försöka kolla att det kommer från en köttkvarn som är ren, men det kan vara svårare att kontrollera. Eftersom att det är så populärt så kan man få en massa olika varianter. T.ex ekologiskt, med ämnestillsätting och en massa andra saker. 

Jäst

Jäst är encelliga svampar som växter snabbt under rätt temperatur. Optimal temperatur när man ska jäsa en deg är 24-26°C. Den får inte frysa för då sprängs cellen, men över 50°C så dör den. Jäst får inte bara degen att jäsa, det skapar också aromer och alkohol i degen. Detta tillsätter mycket smak. 

Jag försökte att ha med alla delar i matcirkeln, men när jag skulle ha med morötter så var Erik allergisk så jag fick inte med dem. Annars fick jag med alla delar, och därför tror jag att jag fick med de flesta näringsämnen som man bör ha med. Jag vet inte om den var ekologisk och sådant för att det var ju inte jag som köpte varorna, men jag vet att det mesta i min rätt kan vara närproducerat. Det enda som jag vet inte är närproducerat är äpplet och paprikan, men senare på året kan man nog få de lokalt också. 

Prisuträkning finns i mailet med ingredienser.