Minimalism

Konstverket får du i skolan.

Judendomen - Hinduismen

Kvinnor inom Judendomen

Judiska församlingen i Malmö säger att kvinnor och män är jämställda inom judendomen, men de säger också att de har olika uppgifter. De säger att kvinnans roll mer handlar om att ta hand om hemmet och barnen, vilket visar att de inte alls är jämställda, utan förväntar sig att kvinnor ska vara hemmafruar. Judarna kanske tycker att det är jämställt, men för mig som en ateist verkar det inte alls vara jämställt. Ortodoxa kvinnor har också hatt eller sjal för att bevisa att de är gifta. Jag tänker att det visar på att de ska vara männens ägodelar, eftersom att de måste bevisa att de är gifta. 

Men nuförtiden är det inte lika dåligt för kvinnor. Det finns en stor grupp som heter International Council of Jewis Women som har ungefär en miljon medlemmar från 42 länder. Den förespråkar politisk, social och religiös jämställdhet. Särskilt i USA och Israel finns det många fler liknande grupper som vill nå samma mål. Resultatet av dessa grupper är att kvinnor har många fler rättigheter, de kan till exempel bli rabbiner och de kan läsa upp Tora eller leda gudstjänster. Även om detta mest händer i liberala synagogor eller andra mer fria varianter av judendomen är det fortfarande ett stort steg framåt och kan hjälpa väldigt mycket över hela judiska världen. 

För att sammanfatta så var judendomen förr i tiden ganska negativ mot kvinnor, men nu så vill de flesta judar ha jämställdhet och de jobbar aktivt mot det målet. 

Kvinnor inom Hinduismen

Länge har Hinduismen varit en mandominerad religion, men precis som Judendomen håller det på att ändras. Liksom i Judendomen var kvinnor objekt som tillhörde männen, och de skulle stanna hemma och ta hand om barnen. Till skillnad från Judendomen var det väldigt vanligt att kvinnor giftes bort mot sin vilja. I Manus lag står det inget om att kvinnor är mindre värda, men det står inte heller någonting om deras rättigheter, men det står saker om mannens rättigheter. . Manus lag beskriver endast hur kvinnans relation till mannen bör vara. 

Liksom i Judendomen finns det organisationer som vill ha mer jämställdhet inom Hinduismen. Man stoppar giftemål mot kvinnans vilja, ger dem större möjlighet för utbildning och låter fler kvinnor bli religiösa ledare. Detta har gjort så att Hinduismen och hela Indien har blivit mer jämställt. Dock så är det fortfarande så att många kvinnor är mindre värda, så mer arbete behövs definitivt göras om man vill nå jämställdhet. 

För att sammafatta så är hinduismen väldigt lik judendomen i kvinnosynen. Precis som judendomen så var det förr i tiden inte alls jämställt men nu håller det på att förbättras. Den ända skillnaden är att hinduismen inte har kommit lika långt eftersom att det finns väldigt gamla och fasta traditioner i deras kultur, som till exempel att man gifter bort kvinnor. Dessa saker är lite svårare att ta bort helt, men framsteg görs ändå. 

Judisk vardag

Judar börjar inte leva som en riktig jude förrän killar uppnår bar mitzva eller tjejer uppnår bat mitzva. Detta händer vid 13 år för killar och 12 för tjejer. Den judiska vardagen beror väldigt mycket på hur troende man är och vilken gren av judendomen man tillhör. Ortodoxa judar lever ett helt annat liv med olika ritualer, regler och bönder som de måste följa och göra varje dag. Mer liberala judar påverkas mest bara av några enstaka bönder och högtider som mest är som jul eller påsk här i Sverige, det vill säga att de mest är trevliga eller festliga högtider som man firar. 

Ortodoxa judar följer den judiska lagen till punkt och pricka, och sätter ofta sina barn i religiösa skolor där de får studera judendomen. Man använder ofta inte saker som bil och elektricitet under vissa högtider och viss teknologi använder man inte alls. Detta gör så att de lever lite gammaldags och har ofta gamla och väldigt konservativa synvinklar på livet. Andra ortodoxa judar vill vara lite mer moderna och bosätter sig i städer oftare. De utnyttjar också saker som Internet och andra uppfinningar som inte är förbjudet i den judiska lagen. 

Ultraortodoxa judar lever ofta helt utan teknik, klär sig gammaldags och lever på ett gammaldags sätt. De är extremt konservativa och negativa till ny teknik och nya ideologier. Ultraortodoxa judar  lever mycket som de kristna amish som lever i USA och Kanada, då de lever utan teknik, är konservativa och lever avskilt från resten av samhället. 

För att sammanfatta så skiljer sig judisk vardag från andra personer på det sättet att man följer en massa olika regler varje dag, men det är regler som vissa följer lösare än andra. 

Hinduistisk vardag

I hinduism delar man in folk i fem klasser. Klasserna kallas kast och är egentligen olagliga, men de följs ändå mer eller mindre i hela Indien och andra hinduistiska länder. Desto högra kast man har desto mer rättigheter och värde har man i samhället. Kasten är ingenting man kan jobba sig upp genom, utan man måste födas in i dem. Kvinnor kan dock gifta sig in i ett högre kast, men inte i ett lägre. 

Kasten är som följande: 

1. Brahman. De är mest värda och bäst, och deras yrke består oftast av att vara präst. 

2. Kshatriya. De är näst bäst och är ofta landsägare, politiker och krigare. De kan jämföras men den forntida svenska adeln. 

3. Vaisyas. De är ofta handelsmän eller hantverkare, men det verierar väldigt stort. 

4. Sudra. De är bönder och tjänare, och är väldigt lite värda då de får jobba hårt och länge för att få mat på bordet. 

5. Kastlösa (Daliter). De är inte värda mycket, och står utanför alla andra i samhället. De är ofta väldigt fattiga och får göra jobb som anses vara orena, som bryter som religionens och samhällets regler eller sociala normer. Andra kast vill inte vara med dem, eftersom att de är orena.  

Vardagslivet är inte likadant för alla kast, men ofta så följer de olika kasten olika regler eller normer. De högre kasten brukar vara mer noggranna med att vara vegetarianer och vara ‘’rena’’ genom att inte bryta olika normer och regler. Någonting som alla kast försöker göra är att göra goda gärningar, stora eller små för att uppnå moksha, när själen befrias om man slipper återfödelsen. Det är en stor del av en hindus vardag att göra goda gärningar, be och lära sig, så att när man dör ska man kunna uppnå moksha eller i alla fall födas in i ett högre kast så att man kan få ett bättre liv när man återföds. 

För att sammafatta så är samhället indelat i olika delar, och dessa delarna lever olika bra liv och följer reglerna olika strängt. Som i judendomen följer man reglerna olika löst, men i judendomen har man inte olika klasser på folket. 

Judendomens påverkan på samhället

Det är svårt att hitta källor som berättar om judendomens påverkan på samhället, men jag kan dra vissa slutsatser utifrån det jag har skrivit än så länge. 

Judendomen har påverkat samhället genom att den har infört olika högtider, traditioner och regler, men inte mer än vad man förväntar sig. Samhället är inte så annorlunda från andra länder i judedominerade länder, eller oftare delar av städer eller byar. 

Hinduismens påverkan på samhället

Till skillnad från judendomen så har hinduismen påverkat samhället enormt mycket. Den har gjort så att hela samhället är baserat på olika kast och så att det är standard att gifta bort flickor. Det gör att samhället blir indelat i grupper som är olika värda och har olika många mänskliga rättigheter. Det den har gjort är väldigt dåligt enligt mig, men det som är bra är att det håller på att förändras och försvinna, med organisationer och individuella personer som säger nej till systemet och kämpar mot det. 

Källor: 

http://www.jfm.se/vanliga-fragor.html, Judiska församlingen i Malmö, hämtad 2013-10-15.

http://www.ne.se/lang/judendom, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-10-15.

http://www.helsingborgsdialogen.se/globalt/indien/Hinduism.pdf, Helsingborgsdialogen, via http://www.so-rummet.se/, hämtad 2013-10-17

http://www.religion.gotland.se/hinduism.htm, Komvux Gotland, via http://www.so-rummet.se/, hämtad 2013-10-17.

http://www.lio.se/riktlinjer/vardprocess--och-vardprogram/religionsinformation/judendom/, Landstinget i Östergötland, hämtad 2013-10-22. 

http://www.ne.se/enkel/ortodox-judendom, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-10-22.

http://www.ne.se/lang/amish, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-10-22.

http://www.indien.nu/allt_om_indien/religion/kastsystemet, Indien.nu, via http://www.so-rummet.se/, hämtad 2013-10-22.

http://www.ne.se/hinduism/samhällsordning-ortodoxi, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-10-22.

http://www.ne.se/lang/kastväsen, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-10-23.

Labbrapport: Kondomtest

Labbrapport: Kondomtest

Syfte: Vi ska jämföra och bedöma två Large kondom och två Dotted kondom. Vi ska jämföra storlek, töjbarhet, och hur lätt det är att öppna och priset.  

Material: Två Large kondom, två Dotted kondom, tjockt provrör, mellantjockt provrör.

Genomförande: Öppna kondomerna och prova hur lätta de är att öppna. Sätt large på det tjocka röret och dotted på det smalare, och kolla hur bra de passar. Prova sedan att sätta på dotted på det tjocka och large på de smalare.

Ta kondomerna och testa hur långt du kan dra ut dem på längden och på bredden. Dra och riv i dem för att prova töjbarheten och hållbarheten.

Resultat:

Att öppna dem: Båda var väldigt enkla att öppna, de öppnades av att vi bara drog lite i förpackningen.

Sätta på provrören: När vi satte på dem på provrören märkte vi att båda var ungefär samma längd men large var aningen bredare. Båda passade ändå bra och det var ingen märkbar skillnad när de väl satt på.

Töjbarhet: Båda gick att töja till ungefär samma längd, men large gick att göra lite bredare.

Priset:

Kondomtyp	Pris	Pris/Kondom
Pasante Dotted (12)	79,00kr	≈6,6kr
Kimono Textured (12)	105,00kr	8,75kr
Billy Boy Dotted (3)	39,00kr	13kr

Kondomtyp	Pris	Pris/Kondom
Pasante Large (12)	79,00kr	≈6,6kr
Skins Extra Large (12)	59,00kr	≈5kr
Glyde Maxi (10)	79,00	7,9kr

Slutsats: Skillnaden på olika kondomsorter är inte så stor. De båda passar på samma former och är lika lätta att öppna och är svåra att ta sönder. Båda verkar vara väldigt bra kondomer eftersom att de är lätta att öppna, lätta att sätta på och går inte sönder lätt. Priset är också likt, det beror mer på tillverkaren än det beror på vilken sort det är. I slutändan verkar båda vara lika bra och de är väldigt lika varandra.

Undersökning om abort

Totalt antal deltagare: 24

Frågan var: Borde en man få välja att kvinnan ska göra abort om det är hans barn och det förändrar hans liv på ett negativt sätt. 

Svaret är inte lika självklart som jag trodde, och tjejer var lite mer tveksamma om vad de tyckte, vilket visar på att de tycker lite mer synd om mannen eller så är killarna lite rädda för att se ut som om de inte gillar jämställdhet. Jag är inte säker på om detta händer just i denna frågan, men jag tror att det händer i vissa frågor. Annars kan det helt enkelt bero på att kvinnor och män inte ser abort från samma perspektiv. 

Idrottsreflektion

röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang. Vi rör oss på olika sätt varje lektion och extra mycket när vi tränar motorik.

planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil. Vi har knappt gjort det här, vad jag vet har vi bara gjort det när vi planerade jogging, och det var inget stort eller avancerat arbete. 

genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. Vi jobbade och lärde oss om det innan lägerskolan, och under lägerskolan fick vi utöva allt vi hade lärt oss. 

förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten. Att förebygga risker har vi jobbat med enda sedan sjuan, när vi började med egna uppvärmningar och fick lära oss om varför och hur man gjorde det. Att hantera nödsituationer i vatten har vi gjort när vi var i simhallen och visade upp vad vi kunde. Jag tror inte att vi har jobbat med nödsituationer på land, förutom när vi har lärt oss lite första hjälpen på idrottslektionerna. 

Vi har inte jobbat med mental träning. Vi har inte jobbat med beroendeframkallande medel och dopning. 

Jag vet att jag inte är så bra på motorik, så det måste jag öva på. Jag vet också att jag kan förbättra mig i alla andra saker vi jobbar med. Ett sätt att förbättra mig i många områden är helt enkelt att försöka mer och försöka vara med mer. 

Jag vill vara med och planera och leda motorik- spel och lekar och motorik-redskap för att det verkar kul och dessutom tror jag att det är ett bra tillfälle att förbättra sig i det området man planerar. 

JUDENDOMEN

HÄR ÄR JACKS INLÄGG PÅ HANS BLOGG! KOLLA PÅ DEN PLX!!!1

Friluftsliv

När du vandrar på fjället måste du tänka på dina kläder. Ha fyra lager på dig. De ska bestå av: Underställ av syntet eller ull, som drar bort vatten från huden så att det inte kyler ner dig. Under det ska du ha ett lager som består av t.ex en ull eller fleece tröja. Det ska hålla kvar värme och leda bort ännu mer fukt. Nästa lager är extra viktigt på fjället, eftersom att det ska skydda mot vind. Det kan bestå av en jacka, en tjockare tröja eller någonting annat. Det viktigaste är att det skyddar mot vind och kan släppa ut fukt. Det sista lagret ska bara behövas i extrem kyla eller om du tar en paus och sitter stilla. Det kan bestå av en tjock dunjacka med termobyxor, gärna vattentäta så att du inte blir blöt när du sitter stilla.

För att laga mat på fjället är det bra att ha ett gaskök. De är lätta och smidiga att hantera, värmer snabbt och behöver inte underhållas. Du ska kunna hantera det och det ska helst användas utanför tält eller vindskydd, eftersom att det behöver ventileras. Se till att alltid testa det innan du åker.

När du fjällvandrar behöver du inte planera rutter särskilt noggrant, det är bara att fortsätta gå dit du känner för. Det är det som är speciellt med fjällvandring. Du kan göra lite som du vill, så länge du inte förstör naturen eller djuren. Vandra och se var det tar dig!

Break up letter

Dear Ryanne,

I’m sorry that I have to tell you this in a text message, but after everything we’ve been through I don’t think I can say this to your face. There is no easy way to tell you this so I’ll just say it: I’m breaking up with you. We have had some great times together, and I’m sure that when I look back at them I will remember them fondly and feel like they were some of the best days of my life. The reason that I am breaking up with you is that I am moving to Chicago to go to college. I don’t want a long distance relationship because it will be very hard on both of us and would probably cause a lot of problems and drama. I wish you love and happiness in the future, and hope that you can find love somewhere else.

Goodbye, Marc.

Wordcloud Stonecold

I copied a page of the book and wrote down the most important words a few more times. 

Frågor om fett och proteiner och temapaket ''Vad vet du om mat och människan?''

18. Värme, dämpa stötar, lagra energi.
19. För att det ska räcka tills de kan skapa egen energi.
20.
21. omättad har en dubbelbindning, fleromättad har två eller fler.
22. För att man kan få viktiga vitaminer och annat som man måste ha.
23. Kokosfett, Mjölkfetter och fett i nötkött.
24. Fiskfett, Rapsolja, solrosolja.
25. Stärkelse och gelatin.
26. Transfetter
27. De skapar inte lika mycket kolesterol i blodet.
28. Det härdas genom att det reagerar med väte och det görs för att det varar längre.
29. Jag kan använda stärkelse eller gelatin. Detta är ett nyttigare alternativ. Jag kan reagera det med väte, det blir onyttigare eftersom att jag härdar det och dubbelbindningarna försvinner.
30. Enzymer, bygger kroppen, antikroppar, hormoner.
31. Hemoglobin
32. Aminosyror
33. Kväve, svavel fosfor.
34. Kött, fisk, mjölk, ägg, baljväxter
35. Den innehåller alla nödvändiga aminosyror
36. Viktiga proteiner kan koagulera och förstöras.

1. Emalj.
2. 32.
3. I godis, potatis och grönsaker.
4. Stärkelse.
5. Bukspottkörteln.
6. Saltsyra.
7. Proteiner.
8. 1,5-2.
9. I kött, ost och ägg.
10. Tolvfingertarm. 
11. Tunntarm.
12. Finfördela fett så att kroppen kan ta upp det.
13. Galla och bukspott.
14. I njurarna.
15. Salter och vatten tas upp av kroppen. 

Uppsats om mitt språk

Hur funkar svordomar och slang och när kan man använda dem?

Många tycker att språket är en del av sin identitet och jag håller med. Olika personer pratar olika och genom det så kan man ta reda på lite hur de är. Till exempel med svordomar. Om någon svär väldigt mycket så kan man kanske fatta att de är arga, eller är frispråkiga eller någonting liknande. Jag tycker att svordomar är ganska bra när man använder dem vid rätt tillfällen och riktar de inte mot personer på ett taskigt sätt. När jag sitter och spelar och kanske blir sur för att spelet inte funkar så kan jag svära lite, och genom att göra det så förmedlar jag mina känslor till spelet på ett väldigt bra sätt. Men man får ändå akta sig för hur och när man svär. Jag kan exempelvis inte kalla en klasskamrat en hora när jag pratar med mina föräldrar, för de gillar inte att jag svär och gillar ännu mindre att jag svär åt folk. 

En sak som jag också använder som har en del likheter med svordomar är slang. Dessa måste man också akta sig för när man använder, så att det inte blir några missförstånd. Slang är bra för att man kan använda det av många olika skäl. Man kan använda det för att korta ner språket (som på rasten när vi spelar king out så kan man säga ska vi ’‘waila’’ istället för ’‘ska vi byta plats i kön?’’) men det kan också användas för att förmedla känslor, genom att man använder lite grövre ord och sådant. Slang är också en del av språkliga identitet. På slangen någon använder så kan man ofta räkna ut vilken sorts personer någon har som kompisar, men kan få veta lite om personens uppväxt och personens liv helt allmänt. Det är möjligt eftersom att man hela tiden plockar upp ny slang från personerna som man pratar med och är i närheten av. 

Själv använder jag slang och svordomar mycket när jag spelar spel eller pratar med mina kompisar. Som ett exempel så kan jag säga:

-Jävlar vilken feedad Dragon Knight! Vi måste fan chain stunna honom för att han ska dö.

Här så använder jag slang för att det ska gå snabbare att säga, och i min kompisgrupp så skulle alla tycka att jag låter fånig om jag säger all den slangen på svenska. Jag uttrycker också att jag är väldigt missnöjd med det genom att lägga till ’‘jävlar’’ och ’‘fan’’. 

I den här texten så har jag pratat om att jag inte kan svära eller använda alla svordomar och slang när jag pratar med vem som helst. Bara vissa grupper med folk skulle tycka att det var okej och bara vissa skulle förstå min slang. När man pratar på ett speciellt sätt med vissa personer så kallas det en sociolekt. Det finns hur många olika sociolekter som helst. Det kan det göra eftersom att de är som dialekter som man bara pratar med vissa folkgrupper. Om jag pratar med mina kompisar så kan jag ju svära och använda en massa slang, som jag redan har förklarat. Men om jag pratar med mina föräldrar så gör jag inte alls det, utan då så försöker jag prata på ett fint sätt. Och om jag diskuterar en skoluppgift med en lärare så försöker jag använda svåra ord och låta smart så att de kanske ger mig en bättre bedömning. Jag tror att sociolekter existerar för att människor vill passa in och bli socialt accepterade och därför anpassar de sitt språk efter personerna som de kommunicerar med. Om man inte anpassar sitt språk så kan man bli ogillad och utstött för att folk tycker att man är stötande eller dum. Det kan uppstå missförstånd eller bråk vilket gör att kommunikationen inte funkar särkilt bra. 

Som en slutsats kan jag väl säga att svordomar och slang är väldigt lika varandra, då de båda kan användas för att förmedla känslor och de säger mycket om personen som använder dem. De används bara i vissa sociolekter för att det funkar inte att prata hur som helst med alla. Det kan uppstå missförstånd och konflikter och det vill man inte för då funkar inte språket så bra. Sociolekter handlar också om att passa in med personerna man pratar med för att man vill bli socialt accepterad. Det finns mycket mer till språket än vad man tänker sig!

Frågor om fotosyntes, cellandning och kolhydrater

E: Vilken är klorofyllets roll i fotosyntesen och cellandningen?
E-C: Varför hade fotosyntesen och cellandningen inte funkat om vi andades in koldioxid och växterna andades in syre?
E-C: Varför är det dåligt att äta mycket enkla sockerarter snabbt men inte like dåligt att äta mycket sammansatta sockerarter?
C-A: Vad finns det för fördelar och nackdelar med kors sätt att bryta ner cellulosa? Hur hade det funkat om vi hade något liknande system, så att vi kunde bryta ner dem?

Utvärdering av piroger

Jag ska göra Piroger med kött/quornfärsfyllning, s.235 i HK-boken. Jag ska också göra Äppelsallad, s. 246 i HK-boken. 

Inköpslista:

Salladsdressing

2 tsk äppelcidervinäger

2 tsk olivolja

2 tsk vatten

Äppelsallad

1 äpple

1/2 paprika

1 tomat

Piroger

4 msk matfett

1 dl mjölk

1/4 pkt jäst

3 krm salt

2 krm peppar

1 ägg

2 1/2 dl vetemjöl

1/2 gul lök

150 g köttfärs

2 msk tomatpuré

1 vitlöksklyfta

Arbetsplanering

1. Gör pirogdegen, låt den jäsa.

2. Gör pirogfyllningen, lägg i den i degen och låt jäsa.

3. Gör salladen.

4. Grädda piroger i ugnen.

5. Diska och duka.

6. Servera! 

Pris:

31,66kr
15,83kr/portion

Utvärdering av måltiden

Piroger

Jag tyckte att måltiden var väldigt enkel att laga. Jag trodde att det skulle vara svår att göra på grund av att man måste göra deg som måste jäsa och förberedas, men det var faktiskt enkelt. Resten var bara att steka köttfärs, vilket är enkelt. Själva tillagningen gick snabbt, men de skulle vara inne i ugnen i en kvart, så den totala tiden var lite längre än den aktiva tiden. 

Pirogerna såg fina ut, med bra form och fin färg. Brödet blev lyckat, för det jäste mycket så det blev mjukt och luftigt med en krispig yta. Inuti så var köttfärsen helt okej, men ganska smaklös. Nästa gång så ska jag nog krydda lite med lite starkare kryddor för att få mer smak på det. Det blev två piroger var, vilket var bra för det var inte för lite men det blev inte någonting över. 

Sallad

Salladen var god men det blev lite för mycket dressing, så jag ska nog göra halva satsen nästa gång. Jag tänkte ha med morötter i salladen för att ha rotfrukter i rätten som matcirkeln säger att man ska, men min gäst var allergisk mot dem så jag hoppade över det. Annars var det ganska bra och tillräckligt mycket. 

Mina två största råvaror

Köttfärs

Köttfärs är malet kött. Det är Sveriges mest sålda köttprodukt och används till en massa olika rätter. Det finns olika sorters färs som passa till olika saker. T.ex mager nötfärs kan passa till hamburgare medan blandfärs med 70% när och 30% gris kan passa till köttbullar, köttfärssås och grytor. När man köper köttfärs ska man vara noga med att det är rätt köttinnehåll och att den är färsk. Man ska också försöka kolla att det kommer från en köttkvarn som är ren, men det kan vara svårare att kontrollera. Eftersom att det är så populärt så kan man få en massa olika varianter. T.ex ekologiskt, med ämnestillsätting och en massa andra saker. 

Jäst

Jäst är encelliga svampar som växter snabbt under rätt temperatur. Optimal temperatur när man ska jäsa en deg är 24-26°C. Den får inte frysa för då sprängs cellen, men över 50°C så dör den. Jäst får inte bara degen att jäsa, det skapar också aromer och alkohol i degen. Detta tillsätter mycket smak. 

Jag försökte att ha med alla delar i matcirkeln, men när jag skulle ha med morötter så var Erik allergisk så jag fick inte med dem. Annars fick jag med alla delar, och därför tror jag att jag fick med de flesta näringsämnen som man bör ha med. Jag vet inte om den var ekologisk och sådant för att det var ju inte jag som köpte varorna, men jag vet att det mesta i min rätt kan vara närproducerat. Det enda som jag vet inte är närproducerat är äpplet och paprikan, men senare på året kan man nog få de lokalt också. 

Prisuträkning finns i mailet med ingredienser. 

My prao experience

I worked at Coop Konsum for my PRAO. It wasn’t very fun, because I mostly just fronted and filled the shelves. I didn’t learn thing like you normally do in school, but I did learn a lot of things. I learned how it is to work, how to do things and what is expected of you. I also learned which coworkers to avoid and that kind of stuff. Some were really nice and helpful, and I could acually talk with them and have fun while doing my job, but some of them were really grumpy, and didn’t seem to like having a student doing their job, because they always checked everything I did and they would tell me to do it again, even if I did it correctly, just not the same way as they would have done it. 

I liked working there because the work was boring but I could just do it while thinking about anything which I can’t do when I’m in school, because then I have to pay attention. I also liked that I could take a break whenever I wanted, so when I was tired or something I could just take a break. Another good thing was that I worked from 09:00 to 15:00, which is shorter than a school day. 

I can see myself doing it in the future if I need a summer job or just a short time job when I’m out of school. Like a lot of my coworkers said, I could also end up there if I skipped school or didn’t try my best in school. 

My Dream Job

Here is the link to a Storybird presentation of my dream job.

Casablanca

Subjekt: Rick

Objekt: Att ta sig till Amerika med Ylsa/Ilsa

Hjälpare: Polisenchefen Louis, Ugarte

Opponent: Tyskarna, Major Strasser

Mottagare: 20-40 åringar

Avsändare: Regissör: Michael Curtiz, Producent: Hal B. Wallis

Robotdagbok

Idag har vi programmerat roboten att köra rakt fram och sedan svänga 180°. Det var väldigt enkelt att få den att köra framåt, man bara drar in en ruta och kör programmet, för rutorna står automatiskt på ett program för att köra rakt fram.

Dra bara kugghjulen till det rutiga fältet för att lägga in en ruta. 

Här väljer du vad rutan ska säga till roboten att göra. 

Så här. 

Nästa uppgift var att få den att svänga 180°. Detta var lite svårare eftersom att roboten är väldigt känslig och den gjorde lite konstiga saker. Vi försökte först att göra så att bara ett hjul snurrade, och det skulle snurra 180°.

Men det funkade inte riktigt, jag tror att det var för att vi fick bara det hjulet att snurra 180°, inte hela roboten. Dessutom så körde den inte likadant varje gång, jag tror att det är på grund av det lilla hjulet som svänger som det vill.

Sedan provade vi en annan sak. Istället för att hjulet skulle köra ett visst antal grader, så provade vi att programmera hjulet att rotera en gång. Detta funkade bra, med lite varierande resultat på grund av det lilla hjulet. Det funkade mycket bättre, längst ner är en video om hur det gick. I videon så kör den inte helt rakt, som jag förklarade innan.

Tips: Var beredd på att försöka om och om igen för att få perfekta resultat.
Om något inte funkar och du har provat allt, försök att lösa problemet på ett annat sätt, till exempel kan du byta ut sekunder mot rotationer eller ändra på styrkan.
Tänk på att det lilla hjulet kan förstöra allt, det hatar dig.
Olika robotar kan ge dig olika resultat, för de är inte alla byggda helt symmetriskt och perfekt.



15-03-2013

Idag gjorde vi ett räddningsuppdrag där vi skulle rädda Christer Fuglesang (legogubbe). Vi fick inte provköra innan, vi fick bara använda måtten som vi hade skrivit ner tidigare. När vi skulle köra 143cm för att rädda honom så åkte vi 27cm för långt, så att han dog. Detta hände för att måtten vi hade skrivit ner inte riktigt stämde, och för att när våran robot stannar så hoppar den till lite. Efter att vi dödade honom så fick vi försöka så mycket vi ville, och då lyckades vi med ungefär 2cm för kort. På det försöket körde vi 5 sekunder på 71 styrka.

Här är en video av ett av våra mer lyckade uppdrag. 

19-03-2013

Idag skulle vi köra i en fyrkant. Detta gjorde vi genom att lägga in en loopfunktion som vi sade åt att upprepa fyra gånger. Där i lade vi en funktion som körde framåt en rotation och en som snurrade 170 grader. Eftersom att vi lade dem i en fyra gångers loop så gjorde den det fyra gånger, alltså körde den i en fyrkant.

Eftersom att robotarna inte är helt perfekta tog det ganska många försök, men vi klarade det genom att ändra lite smått på olika saker.

Här är en video av roboten.


2013-04-19

Idag har vi programmerat roboten att känna v tryck. Först fick vi lägga till en trycksensor.

Så här ser den ut.

Den ska ligga över själva knappen,  och när roboten kör in i väggen så trycks knappen in. 

När knappen trycks in så stannar roboten, enligt programmet. Det ser ut så här:

Först kör den oändligt ända tills den registrerar tryck. Då stannar den. 

Så här ser det ut när man programmerar trycksensorn. 

När vi provade programmet så fungerade det perfekt. Det gjorde det för att det är ett väldigt lätt program där saker inte behöver vara exakta, så små fel gör ingenting. Den körde in i väggen, och sedan stannade den. Nedan finns en video av detta. 

Odd Job Interview

Audio recording >>

Karthago Manus

Jag spelade in hela keynoten, men det blev fel så den sparades aldrig. Istället lägger jag upp mitt manus så att jag kan få respons i tid. Tänk på att det ska vara en keynote till texten, så det blir inte like mycket text att läsa.

Man vet inte mycket om Karthagos tidiga historia, men man tror att det grundades ungefär 650 f.kr och styrdes då a kungar. 

En man som hette Malchus förde lyckade krigståg mot Sicilien, Sardinien och Afrika. Därefter lyckades han bli Karthagos diktator i ungefär 40 år. 

När Malchus dog tog en rik släkt över. De styrde Karthago under tre generationer. Under den tiden så krigade de mot grekerna i Medelhavet och upprättade handelsstationer på en massa olika ställen. Det var så Karthago blev en stor och rik stad. Under denna tiden var landets yta ungefär like stort som Tunisien. 

Sedan Karthagos början har de krigat mot greker och slått ihop sig med andra länder för att göra det. I en tvist mellan städerna Messana och Serakusa tog Karthago och Rom olika sidor och då började det första Puniska kriget, mellan Rom och Karthago. Karthagos överbefälhavare tog över en massa städer och landområden i början av kriget, men sedan förlorade han kriget väldigt snabbt. 

Ett andra krig mellan Rom och Karthago började. Karthagos fältherre Hannibal tog över en massa olika områden genom att marschera igenom alperna med en armé och med 37 krigselefanter. Han hade bra krigslycka och vann massa viktiga slag, men ett tag senare blev han besegrad för att han blev attackerad från många håll. 

Nu ville Karthago bara ha fred med Rom, och följde Roms alla regler, men ändå startade Rom krig med Karthago och förstörde det helt. 

Om Karthago hade besegrat Rom i de här krigen hade Rom varit förstört eller mycket svagare, och Karthago hade varit väldigt mäktigt. Detta hade haft stora konsekvenser på världens historia. 

Deras kultur kom från Fenicien, men de skapade sitt eget språk och utvecklade sin kultur från det. 

Deras religion var en blandning av olika religioner och hade gudar som från början var t.ex grekiska, egyptiska och romerska. En av sakerna deras religion var mest känd för var att de offrade levande barn i eld. 

Deras blandade religion var bra för att folk från olika delar av världen kunde flytta dit och fortfarande be till sina gudar som de ville. 

Deras konst var stulen eller importerad från andra länder, och de hade nästan ingen egen konst. 

Eftersom att de inte riktigt hade någon egen kultur så kunde folk från hela världen flytta dit och passa in, vilket ökade deras mängd invånare och gjorde dem rikare. 

Petter och Erik boksak

AJAJAJA klicka här nu!

Kuben Hemsida

Här är min hemsida om luftballonger!

Labbrapport Estrar

Labbrapport - Estrar

Syfte: Vi ska framställa tre olika estrar och se vad de luktar.

Material: 6 provrör, 4 bägare, 3 organiska syror (ättiksyra, acetylsalisylsyra, smörsyra), 2 alkoholer (metanol, butanol) , svavelsyra

Genomförande: Häll cirka 2 cm alkohol i ett provrör och 2 cm syra i ett annat, enligt tabell nedan. Blanda dessa två i en bägare och tillsätt några droppar svavelsyra. Låt stå cirka 10 minuter och häll sedan blandningen i en bägare med kallt eller ljummet vatten. Lukta! 

Resultat: 

Vi fick inte till särskilt bra dofter, men andra grupper fick det. Vätskorna såg ut precis som innan. 

Slutsats: När man blandar olika alkoholer och organiska syror får man fram olika estrar med olika dofter. Estrar är organiska ämnen som luktar starkt, inte har någon färg och kan användas som doft eller smakämnen i till exempel godis eller läsk. De finns även i frukter, vilket gör att frukter smakar som estrar, men estrar smakar inte som frukter. 

Felkällor: Vi hade ingen timer på blandningen, så de kanske inte stog och reagerade med varandra tillräckligt länge. Vi mätte inte heller upp exakta mängder, så blandningarna kanske inte var perfekta. 

Förbättringar: Nästa gång kan jag sätta en timer på mobilen så att jag vet när blandningarna är färdiga. Jag kan även vara mer noggrann med mängden av alkohol och syra. 

Vi som ser på - problem, hur den slutar mm.

Problemet är att Andreas har lämnat gruppen, att de måste gå omkring och spela på ett bröllop utklädda till dvärgar och att de känner sig väldigt töntiga och har tjejproblem. Andreas är ett problem för att han var den coola killen i gruppen, så nu ser de ännu töntigare ut. Bröllopet är ett problem för att de vill inte och Fille hade inte berättat för dem så de är ganska sura på honom. Att de ser töntiga ut gör de för att det inte är särskilt coolt att gå runt med sina instrument hela tiden, och då kan de aldrig få tjejerna de drömmer om.

Huvudpersonen spelar en stor roll, för hela boken handlar om hans liv. Han spelar ingen stor roll i någon annans liv, för han är ganska passiv och är inte jättesnäll eller taskig mot någon.

Jag har ingen aning om hur boken kommer sluta, för det händer inte särskilt mycket, boken berättar bara om vad som händer och den berättar ingenting om vad som kommer hända i framtiden.

Erik och Petter läsförståelse v.2 2013

1. Koldioxid 2. Heterotrofa 3. De släpper ut med koldioxid. 4. Socker. 5. Koldioxid 6. Det höjer värmen så att glaciärer kommer smält och havsnivån höjs så att vissa länder hamnar under vatten. 7. Vi får energi från solljuset och så värmer det. 8. Att solljuset skiner på den så att den kan producera energi. 1. a) skogsavverkning i stor skala på jorden. 2. c) de är facktermer. 3. a) det som sker händer hela tiden. 4. A, F, G, För att texten handlar om hur koldioxid och växthuseffekten tillsammans med människor och djur påverkar planeten. 5. Om man ska öära sig om växthuseffekten och om man ska argumentera om växthuseffekten. 6. b) att kort förklara en svårt begrepp.