onsdag 29 januari 2014

Branded S.90-91

Minnie Cooper kör inte en Mini Cooper. Hon har en vit Polo och den svänger in till besökarområdet bakom en Mondeo och framför en Yaris. Det finns fyra personer i Mondeon och två i Yarisen. När hon kör in i en plats är hon glad att se flera grupper av personer som lunkar omkring nära fordon, antagligen väntar dem på att receptionen ska öppna. Det är inte riktigt en byggnad, det är en portabel sak, som BajaMaja saker som de har på musikfestivaler, och den står på en förstoring av asfalten utanför fängelsegrinden. Ramper på båda sidorna leder upp till de stängda dörrarna. IN är stencilerat in på räcket vid den närmsta rampen, ut på räcket vid den andra. Två fängelsearbetare lutar på båda sidorna av IN skylten och röker. Ingen av de kollar på parkeringsplatsen, som håller på att fyllas.

För att besöka någon i fängelse behöver man en besökningsorder. Minnie Cooper har inte en sådan, för hon känner ingen som sitter i fängelse. Hon känner ett par som borde göra det, men det är oviktigt. Hon vet att hon inte kan komma in, men det spelar ingen roll, för hon behöver inte det. En eller båda av Gavin Wards föräldrar måste bara komma. Hon vet hur de ser ut, hon hade gott om tid att kolla in dem i rätten. Hon hoppas att de kommer idag, för det är den sjätte dagen på en vecka som hon kommer och kollar. Det är är ett topp-säkerhets fängelse, någon kommer säkert märka henne och utfråga henne. Fem minuter innan receptionen ska öppna driver folk bort mot rampen och bildar en kö. Minnie kollar från förarsätet men ser ingen hon känner igen. Hon har praktiskt taget accepterat att hon måste riskera ett sjunde försök när en gammal röd Polo kör förbi och parkerar i en plats nära henne. Förarens dörr öppnas och Anna Ward kommer ut, och har på sig jackan hon hade på sig under rättegången. Hon ser äldre ut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar